Det hypade London-bandet Goat Girl är tillbaka med sitt andra album, On All Fours, ett lekfullt album där kvartetten tagit en ny väg. De blandar popiga, upptempo-melodier med spännande elektroniska inslag, och behandlar ämnen som klimatkris, psykofarmaka och ångest.
Samtidigt som de lyckas behålla kärnan av gamla sound, testar de nya grepp och tar sin musik till helt nya höjder på uppföljaren.
Med On All Fours lämnar bandet postpunken för en mer experimentell pop, bandmedlemmar har bytts ut (basisten Holy Hole (Holly Mullineaux) ersätter Naima Jelly) och det märks tydligt att de velat göra något nytt. Bytet av basist märks även det, Holy Hole sätter verkligen sin prägel på albumet, och bjuder på flera riktigt bra basgångar.
Ett exempel på riktigt bra basgångar är ”Closing In” som för tankarna till både funk och jazz. Jag slås ständigt av hur bandet lyckas glida sömlöst mellan genrer utan att helheten känns spretig. Det är imponerande att de kan vara så lekfulla i sitt musikskapande utan att det känns malplacerat eller forcerat. Jag älskar det, att höra att musikerna haft roligt, det tar musiken till en extra nivå.
Den sammetslena och jazziga “Anxiety Feels” vaggar in en i en skön bubbla, samtidigt som texten skildrar depression på ett väldigt öppet och ärligt sätt. Raden ”Please don’t leave me alone, staring out the window. I know I should get out the house, make myself useful” är helt otrolig, den är så enkel samtidigt som den rymmer så mycket. Den fångade mig vid första lyssningen, och jag kommer på mig själv med att spola tillbaka till den flera gånger. En låt att gråta i sängen till.
Andra låtar att nämna som sticker ut lite extra är senaste singeln “Badibaba”, en riktig dänga med synthar och körsång om miljöförstöring och det kraftfulla inledningsspåret “Pest” med den briljanta textraden “I have no shame, when I say ‘Step the fuck away’”. Förstnämnda låt lär nog cirkulera på många listor över bästa låtar från året, det är en riktig hit.
Goat Girl är proffs på att skapa kontraster, texterna är ärliga och råa, samtidigt som deras musik är mjuk, lekfull och nyskapande. Det är svårt att lyckas med detta, framförallt att skriva allvarliga texter om tunga ämnen utan att falla in i klyschor. Det är ju heller inte tråkigt när detta kombineras med otroliga basgångar och synthslingor som överraskar med nya ljud i varje låt. Goat Girl lever verkligen upp till hypen, On All Fours är en imponerande musikalisk resa att få åka med på. Framtiden ser ännu ljusare ut för ett av Londons just nu bästa band.
[Rough Trade, 29 januari]
