Elin Larsson (Blues Pills): ”Det känns som att vi är ett nytt band”

Foto: Patric Ullaeus

På fredag släpper Blues Pills sitt uppskjutna och efterlängtade tredje studioalbum Holy Moly! HYMN intervjuade bandets sångerska och självklara frontperson Elin Larsson om pausen från musiken, rockindustrin, pandemin och Blues Pills tyngsta album hittills.

Redan i mars kom utskicket om Blues Pills nya album Holy Moly! Ett album som skulle släppas den 19 juni men som på grund av en oviss pandemi flyttades fram på obestämd tid. Precis som många andra vår- och sommaralbum tog det inte lång tid innan ett nytt datum fastställdes. Efter en två månader lång försening kan äntligen Elin Larsson pusta ut av lättnad.

– Ingen vet riktigt hur man ska hantera den här… pandemin. Men jag är så sjukt glad att vi har ett datum nu, det kändes fruktansvärt att bara sätta den på paus. Det var mycket frustration i början, det var så mycket fram och tillbaka. Jag har ju adhd, det har inte varit en bra situation för mig.

Var det ert skivbolag Nuclear Blast som ville skjuta på albumet?

– Mja… både och. Det var många för och emot, det spelade också roll vad vårt management och bokarna sa. Det är svårt att promota en skiva som man får spela live först nästa år.

Hur planerat ni som band för livespelningar under rådande omständigheter?

– Vi har en albumturné i höst men vi avvaktar fortfarande för att se vad som händer. Vi fick behålla de festivalspelningar som var bokade för sommaren men som flyttats fram ett år. Jag är lite negativ, jag tror inte man kommer få spela förrän nästa år. Det är kultur- och sportevenemang som kommer öppna sist. Det är ju synd för vår skiva, men jag hade ju inte velat spela om folk blir sjuka.

”Jag är lite negativ, jag tror inte man kommer få spela förrän nästa år”

Efter succén med Lady in Gold (2016), som bland annat blev etta i Tyskland, turnerade Blues Pills i två år. En lång och utmärglade tid som tog död på lusten till musiken. Bandet behövde en paus för att slicka sina sår, men istället för vila och återhämtning kom verkligheten på hemmaplan att bli än mer krävande.

– Vi var helt slutkörda, mentalt och kroppsligt. Vi behövde pausen, det var ingen kärlek kvar i det som var. Sen hoppade vår gitarrist Dorian av bandet för att fokusera på sin egen musik. Det var mycket som hände under den tiden. Personliga struggles, vänner som gick bort, min kära lilla hund dog i en olycka. Vår paus blev som ett krig i sig själv. Det var jättejobbigt.

– Men sen träffades jag, Zack och Andre i studion och började fila på nya låtar. Jag känner verkligen att de är personliga, de handlar om allt som har varit och det jag gått igenom. Det var så himla nödvändigt att få skriva den här skivan, just för att gå vidare. Det känns som att vi är ett nytt band. När vi repar nu får man energi istället för att det tar energi. Nu är det bara pepp, fokus på musiken och nya idéer.

Zack Anderson, som tidigare spelade bas i bandet, har ersatt Dorian Sorriaux på gitarr vilket gjort att bandet tagit in en gammal vän, Kristoffer Schanders, på bas. André Kvarnström är allt jämt kvar bakom trumsetet.

Var det en självklarhet att Zack skulle ta över som gitarrist?

– För mig var det självklart. Zack är the mastermind, han och jag har skrivit alla låtar och han har gjort alla riff. Men han är lite blyg och han behövde få lite självkänsla för att våga ta över som sologitarrist, har har aldrig varit det tidigare.

– Vi låter mycket hårdare, mer rockigt med Zack på gitarr och Kristoffer på bas. Andrew Scheps (Red Hot Chili Peppers, Adele, Black Sabbath m.fl.), som mixat albumet har också bidragit till det tyngre soundet, han har varit helt fantastisk.

– Det var faktiskt rätt kända namn som hörde av sig till oss när Dorian lämnade bandet. Bland annat Ozzy Osbournes gitarrist och en medlem från Witchcraft. Jag kände bara ”wow, vill de spela i vårt band?” Men det kändes mer naturligt att ta med nära vänner.

Ni har spelat in i studion Lindbacka Sounds, som ni själv byggt. Berätta!

– Vi vill kunna göra allting själv och inte behöva vara beroende av någon annan. Vi ville ta tillbaka kontrollen över bandet. Vi började bygga på studion under 2014 mellan turnéer och studioinspelningar. När vi var klara med studion bestämde vi oss för att flytta till ett annat ställe, då fick vi börja om på nytt. Nu ligger studion i ett gammalt vattenbruk utanför Örebro.

– Zack har varit väldigt driven, han gör kap på analog musikutrustning på tyska ebay som han sedan restaurerar till studion.

– Med studion börjar vi känna oss självständiga vilket är skönt eftersom Holy Moly! är vårt sista album på Nuclear Blast, sen går vårt kontrakt ut. Man kanske inte behöver vara signad längre, nu kan vi göra det på egen hand.

Albumets första singel ”Proud Woman” har fått en del hat och nedsättningar i olika kommentarsfält. Kräkningar som obligatoriskt kommer så fort ord som proud och woman nämns bredvid varandra. Något som sätter fingret på att rockindustrin, eller samhället i stort, ännu inte släppt sin förlegade syn på ojämställdhet. Det är också paradoxalt att kvinnor, i detta fall Elin Larsson, alltid blir de som får svara på frågor om ämnet när ljuset i själva verket borde flyttas till den egentliga problemet.

”Man blir som kvinna granskad i varenda detalj av vad man säger”

– Jag känner att ”Proud Woman” behövs inom rockmusiken. Det är fortfarande mycket svårare för kvinnor än för män inom rock och metal. Man blir som kvinna granskad i varenda detalj av vad man säger. Det är så med allt. Jag känner mig dömd. Sen får man höra ”jag gillar inte det bandet, jag gillar inte kvinnoröster”. Man bara ”va fan är du dum i huvudet eller?” De här som skrev negativa kommentarer på låten är ju liksom bara troll på internet. Det handlar till slut inte om låten.

– Jag kommer ihåg i början av karriären, jag fick frågor om vad man ska göra för att det ska bli jämlikt i rock- och metalvärlden. Fråga istället de 98 procent män som utgör branschen, vad gör de? Det är ju inte upp till mig bara för att jag är kvinna, det är upp till männen också. Jag har många historier som jag inte vill prata om… men jag tycker ändå att man ser en bättre trend.