Christoffer Johansson bemästrar konsten att spela länge och väl

Efter flera månader utan konserter på Fyrens Ölkafé var det den 25 juli äntligen dags för comeback. Restriktionerna med 50 personer följdes så klart och det var annonserat blueskonsert med Christoffer Johansson, bland annat även känd från det fina bandet Det blev handgemäng.

Jag åkte buss till Göteborg och det var mycket folk på bussen. I Göteborg hade jag tänkt åka spårvagn, men när jag såg mängden människor på spårvagnen valde jag att gå istället. Solen sken över Första långgatan när jag promenerade mot Stigbergstorget. Det var en vacker sommarkväll i Göteborg. På Fyrens Ölkafé var det en härlig inramning. Den sittande publiken satt med goda avstånd och det var ett härligt sorl i den dunkla lokalen. Det lyste en grönturkos rektangel från belysningen på det svarta skynket bakom scenen och en mikrofon och en akustisk gitarr stod på scenen.

Klockan var strax efter sju när Christoffer Johansson gick på scen och inledde med en blytung tolkning av Vera Halls ”Death, Have Mercy” och det var igång. Det lät väldigt bra och publiken var tyst och fokuserad. Det fortsatte på inslagen väg och vi bjöds på blues som nästan, en kort stund, förflyttade oss till Mississippideltat långt där borta i Nordamerika, bland annat tillsammans med klassiska ”God´s Gonna Cut You Down”. Men mitt i alla underbara blueslåtar bröts mönstret med en av mina favoritdikter av Gustaf Fröding! Christoffer Johansson gjorde en briljant tolkning av ”Elin i hagen” och tiden stod helt stilla.

Konserten avslutades med en rykande version av ”Jaybird” Colemans ”I’m Gonna Cross the River of Jordan Some O’ These Days”. Det var kraftiga applådmattor mellan låtarna och det blev så klart även extranummer. Kvällen avslutades definitivt med en underbar version av Joni Mitchells ”A Case of You”. Det är en konst att spela långt mer än en timme med akustisk gitarr och sång och Christoffer Johansson bemästrade den konsten på ett väldigt fint sätt. Det var helt enkelt strålande från början till slut.

Jag passade också på att ställa några frågor till Emma Jonsson och Jenniann Johannesson, ägare till Fyrens ölkafé.

Det är flera månader sedan ni arrangerade en konsert senast. Hur känns det att komma igång igen?

– Det är otroligt kul även om det blir på ett annat sätt. Vi vill ju inte bara ha kafé utan vill ha vår musikscen levande. Livemusik är något vi längtar efter.

Hur beskriver ni coronaperioden för er del, lite kortfattat?

– I början var det väldigt mycket ångest. Vi satt här nästan helt ensamma varje dag och hade väldigt få gäster. Det kändes nästan overkligt. Men så bestämde vi oss för att vi ska klara detta och det gav positiv energi. Trots att allt som var planerat sopades bort fick vi starta om i nya banor och hittade olika stödaktiviteter, tryckte upp merch och fick många som stöttade oss, vilket vi är otroligt tacksamma för. Vi fick även god hjälp av Anne Norén från Tingberget att ansöka om stöd från Kulturrådet vilket vi fick. Det är räddningen för oss och det är så bra. Vi har fått mycket energi de senaste veckorna tack vare det.

Vad kan konsertälskare förvänta sig framöver på Fyrens?

– Det är fortfarande mycket som hänger löst på grund av restriktionerna. Vi får se hur det utvecklar sig vecka efter vecka. Det är ju hälsan som är viktigast. Vi har DJ:s varje fredag och på lördag har vi loppis. Följ oss på Facebook eller Instagram, så lägger vi upp nya event löpande. Det är svårt att ha ett fast program just nu.

Coronakrisen är långt ifrån över och det är så fint att se att de konserter jag har besökt under senare tid har arbetat så fokuserat med säkerheten och att konsertbesökarna anpassar sig så bra till restriktionerna. Det är något jag verkligen inte alltid ser på andra platser i samhället.

Fortsätt att stötta dina lokala scener!