Pianisten Isabell Gustafsson-Ny känner vi bland annat igen från Sara Parkmans liveband från den gångna hösten och vinterns fantastiska turné. Men hon gör musik på egen hand också och för några veckor sedan släpptes det underbara albumet Rotsystem via PACAYA Records. Skivan utgår från jazz, men har starka influenser från såväl pop, visa som folkmusik.
Idag håller vi videopremiär för albumets inledningsspår ”Huden/Till alla de kroppar som bär mig”, en livevideo inspelad på Rönnells antikvariat i Stockholm. Men på grund av den tid vi lever i kunde inte hela bandet vara med så två musiker är med på distans från Bollnäs respektive Berlin. Vi ställde några frågor till Isabell.
Låttiteln är både vacker och poetisk. Hur kom du fram till den?
– I den fysiska skivans omslag finns kortare, icke tonsatta textfragment. Det första fragmentet börjar med raden Till alla de kroppar som bär mig. Jag tyckte att det passade till låten, som hittills bara gått under namnet ”Huden”. Det blev ett fint sätt att knyta ihop och rama in texterna och musiken. Och det blev ett sätt att knyta ihop ett nu som jag tycker är starkt i själva låttexten, med ett längre tidsperspektiv av bärande. Fragmentet går så här:
Till alla de kroppar som bär mig
bär mig genom hundratals år
på sina axlar
i sina famnar
i hand
i jord
Marken, träden och de före
de som bär och de som burit
Låten byter tema några gånger och bär som det känns på många olika musikaliska influenser. Berätta hur kompositionen växt fram från idé till färdig låt.
– Melodin och ackorden kom först, och texten hade jag redan skrivit på annat håll. Men så kom jag på att jag kunde testa och sätta ihop dem, och efter lite små justeringar funkade de tillsammans. Däremot så tyckte jag inte att texten passade att ha i tempo-partiet. Det finns ett skav och en innerlighet i texten som jag ville få fram, och som jag tyckte gick förlorad i tempo. Därför blev låten tvådelad, och texten fick endast vara med i den inledande rubato-delen, och verkligen komma fram där, naket och direkt. Något som förstärktes ännu mer av instrumentationen och stämmorna bakom. Så det blev liksom två låtar i ett, fast egentligen en och samma låt. Den är väldigt rolig att spela också.
Du släppte nyligen det fina albumet Rotsystem, men av kända orsaker får releasefesten vänta. Vad har du för musikrelaterade planer under tiden?
– Precis, releasefesten får vänta men min förhoppning är att den kommer gå att genomföra i höst. Det blev ju lite av ett antiklimax att inte få den där förlösande känslan av att spela konsert i samband med att skivan släpptes. Men hoppas få den i höst istället.
– Just nu håller jag på att samla material och inspiration, vitt och brett, för något nytt. Eller för flera nya saker. Jag läser och lyssnar. En ljuvlig fas egentligen.
