Månadens PS: april

Lido Pimienta. Foto: Daniella Murillo

Det är den siste april och därför dags att sammanfatta den andra vårmånadens skivsläpp. Här är ett gäng snabbrecensioner av skivor som kommit i april.

Lido Pimienta – Miss Colombia

AVANT/LATIN Torontobaserade Polaris Prize-vinnaren Lido Pimientas tredje fullängdsalbum är en färgsprakande palett som rör sig från columbiansk folk och afrorytmer till nån slags experimentell variant av reggaeton. Men Miss Colombia är främst en skiva som är väldigt lätt att tycka om. 7/10

TOPS – I Feel Alive

POP I kristider som dessa behövs det verkligen musik som TOPS oförargliga Fleetwood Mac-pop. När allt annat känns tungt är det extremt tillfredsställande med något som gör att kroppen känns lättare. Montreal-bandet gör därmed en ordentlig samhällstjänst med stabila I Feel Alive. 6/10

Anna Burch – If You’re Dreaming

SINGER/SONGWRITER Detroit-sångerskan Anna Burch har en varm, lugnande röst. Hon sjunger fint över sävliga, jangliga melodier och ibland får hon något Nico-likt i tonen. Men tyvärr sticker inte låtarna på hennes andra album If You’re Dreaming ut tillräckligt i bruset. Det finns andra som gör sånt här bra mycket mer minnesvärt. 5/10

Laura Marling – Song For Our Daughter

FOLK Vi börjar bli riktigt bortskämda med att brittiska Laura Marling levererar älskvärda album med jämna mellanrum. Det sjunde i ordningen heter Song For Our Daughter och är som vanligt en uppvisning i hur den anglosaxiska folkmusiktraditionen förvaltas och förädlas på bästa sätt i en samtid som inte alltid är helt enkel att handskas med. Marling är och förblir en av det här seklets främsta berättare. 7/10

Active Child – In Another Life

POP Singer/songwritern, multi-instrumentalisten och producenten Patrick Grossis tredje album som Active Child är det första att ges ut på ett major bolag (Sony). Och visst, det går att ha åsikter om att det experimentella som förr fick utrymme i hans sakrala electropop känns lite förbisett på I Another Life. Men det är fortfarande lätt att bländas av Grossis änglastämma och svulstiga melodier. 7/10

Fiona Apple – Fetch The Bolt Cutters

ARTPOP Fiona Apple har en karriär på snart trettio år bakom sig, men hon lyckas med Fetch The Bolt Cutters bevisa att hon är minst lika relevant nu som då. Apples sedvanliga pianopop ackompanjeras här av ett briljant utforskande av olika percussion-element och samplingar (Cara Delevingnes hundar är till exempel med på ett hörn.) Sett till rytmik och dynamik är detta årets i särklass mest intressanta album hittills. 9/10

Dool – Summerland

GOTH ROCK Nederländska Dool släpper med Summerland sitt andra album och följer upp debuten Here Now, There Then med än mer fästande melodier och lömska basgångar. Lätt- och svårtillgängligt på samma gång, inte helt olikt svenska Ghost. En lysande uppföljare och en stark fanbärare av goth och psykedelisk rock. 7/10

Thundercat – It Is What It Is

R&B Thundercat fortsätter häpna oss med en blandning av samtida jazz, r&b, soul och hiphop. I hans cocktail doxycycline-info.net förträfflighet och humoristiska texter är det svårt att inte kalla It Is What It Is någon annat än briljant. Det är helt enkelt vad det är. 8/10

Pigs Pigs Pigs Pigs Pigs Pigs Pigs – Viscerals

PSYKEDELISK ROCK Utöver en svårmanövrerad hatkärlek till bandnamnet har Pigs (gånger sju) en estetik och ljudbild som också kan ge upphov till blandade känslor. Medlemmarna på databasen discogs.org vill bestämt hävda att Viscerals är en heavy metal-platta, i så fall är det både rörigt och bröligt. Som psykedelisk stoner doom är den dock skarp och tung. Newcastle-kvintetten gör oavsett ett fenomenalt jobb. 7/10

Yves Tumor – Heaven To A Tortured Mind

GLAM/SOUL Tajtare än Mick Jaggers stjärt i ett par jeans, stökigare än en Iggy Pop på horse och intimare än all 90-tals r’n’b du kan tänka dig: när den genreöverskridande allkonstnären Yves Tumor tar sig an glamrocken och soulen är alla reglage på max. Heaven To A … är överraskande rättfram för de som vant sig vid Tumours mer okonventionella utsvävningar, men arbetar likväl frenetiskt för att lösa upp traditionella uppfattningar kring kön, rockmusik och sex. 8/10

aux animaux – Stockholm Synthrome

SYNTHWAVE På aux animauxs andra EP ryms fyra nya spår, en remix och personligare texter. Thereminen som hon tidigare har använt live hörs nu i det melankoliska soundet av mörka synthslingor, elektroniska trummor och drömska stämmor. Ett starkare låtmaterial än tidigare med bland annat ”The Gaze” visar på ett steg i rätt riktning. 7/10

Incubus – Trust Fall (Side B)

ROCK Det har varit rätt tyst från Incubus sedan de släppte 8 men nu berikar de våren med en trevlig liten EP. Och trevlig är en perfekt beskrivning. Inget mer, inget mindre. Det är lite kaffe med mjölk, sol men molnigt, vanilj, helt okej, men inget mer än så. 5/10

Mareux – Predestiny 

SYNTH Genom att kombinera snygg, välproducerad, modern darkwave med sval downtempo-r’n’b har Mareux från Los Angeles skapat ett helt eget sound. Debut-ep:n Predestiny ger associationer till bland andra TR/ST och The Black Queen och är soundtracket till sommaren som aldrig blev av 2020. 8/10

The Black Dahlia Murder – Verminous

DEATH The Black Dahlia Murder är ett av de få band som alltid lyckas släppa en bra platta och Verminous är inget undantag. Kanske en aningen rockigare än de tidigare plattorna men det handlar fortfarande om högkvalitativ dödsmetall 7/10

KNASH – KNASH

PARTYPUNK KNASH från Stockholm består av sex tjejer vars agenda är att ”krossa allt som är störigt”. När detta feministiska kollektiv nu släpper sin självbetitlade debut-ep är det precis så rått, hårt och in-your-face som man kunde förvänta sig. Här ryms både vänskaper som brister, sexistiska idioter och en oändlig ilska. Det är en EP full av livsråd komponerade av riktigt dansant partypunk, det är faktiskt svårt att stå still. Det är roligt, hög igenkänning, party, men framförallt är det smart och med välfunna texter. 7/10