Sedan uppbrottet med Oasis har Noel Gallagher nästan tvångsmässigt tagit ett större kliv från sitt ex-bands stil för varje skivsläpp.
Låtarna låter allt mindre som Oasis – allt mindre som rock över huvud taget – och konserterna består till större och större del av eget material för varje år.
Om det är något dåligt? Inte nödvändigtvis.
Det finns något beundransvärt med en övervintrad rockstjärna som inte bara faller tillbaka på säkra kort – som en viss lillebror och ärkefiende tenderar att göra – utan istället försöka göra något nytt.
Problemet är bara att låtarna ofta är så tråkiga.
Efter att ha lyssnat på hela disco-funk-psykedelia-EP:n Blue Moon Rising flera gånger kan jag inte minnas en enda refräng.
Har låtarna ens refränger?
[Sour Mash Records, 6 mars]
