Det var ett tag sedan vi senast pratade med en framstående musiker i vår populära intervjuserie ”Mitt instrument” (länkar till tidigare avsnitt längst ner). Men nu är det dags att få en inblick i slagverkens värld och ingen kan passa bättre att guida oss än Malin Sjökvist, som numera kan titulera sig master i slagverk efter att hon nyligen tagit examen vid Musikhögskolan i Malmö.
Malin är uppvuxen i Mariefred i Södermanland och gick på Kulturskolan i närliggande Strängnäs när hon under högstadiet av en slump kom i kontakt med slagverk.
– Jag började egentligen med klarinett vilket jag höll på med mycket på Kulturskolan. Sen praoade jag där och vid ett tillfälle bad min klarinettlärare mig att lämna något till slagverksläraren som höll till i källaren. Det var lite läskigt att röra sig där för i källaren var det bara massa coola personer, elbasister och trummisar. Men jag gick ner och knackade på och han var själv där då, han hade inga elever. Om jag minns rätt spelade han marimba just då och det lät så häftigt att jag tyckte att jag måste spela det. Så visade han mig hur det fungerade, hur man håller i klubborna. Då blev jag fast och åkte dit och spelade varje dag efter skolan.
”Jag började egentligen med klarinett vilket jag höll på med mycket på kulturskolan”
När Malin var 15 flyttade hon till Falun för att studera vid musikkonservatoriet. Då tyckte hon det var svårt att välja mellan slagverk och klarinett men efterhand blev det mer och mer slagverk. Och efter att Lennart Gruvstedt, slagverkslärare vid Musikhögskolan i Malmö, varit på besök och gett Malin en privatlektion som påverkade henne väldigt mycket, sökte hon in till Malmö och kom in. Efter sin kandidat har hon även gjort ett år av sin master i Göteborg för att känna på en annan miljö, spelat slagverk i West Side Story på Malmö opera under ett halvår, frilansat i flera olika symfoniorkestrar och nu alltså tagit sin masterexamen.
Så långt klassiska miljöer, men Malin spelar även i flera ensembler med delvis annan inriktning. Slagverksduon Frans & Malin startades redan i högstadiet med vännen Frans Klingfors, hon har varit med i slagverksensemblen Gong, är med i kollektivet Bastard Barock och inte minst i fantastiska LYRC Orchestra, som var Veckans fynd hos HYMN i oktober 2017. Personligen tycker jag det är ett av de allra häftigaste band vi haft som Veckans fynd, trots enorm konkurrens. I videon nedan är de om jag räknat rätt 27 personer. Det är galet mäktigt och så otroligt bra musik att jag helt havererar.
Vilka egenskaper behövs för att bli en bra slagverkare?
– Samarbetsförmåga! Det är väldigt mycket samarbete med alla människor, både musiker och tekniker. För att spela är det viktigaste att verkligen lyssna, inte bara höra. Både lyssna efter vad som försiggår i musiken men man måste också kunna leda och höra vilken roll man ska ta och när man ska ta den.
– Timingen är såklart viktig, men den är viktig hos alla instrumentalister. För om bara slagverkaren har timing funkar det ändå inte. Men man ska kunna lita på slagverkaren.
”Vissa instrument, till exempel cymbaler, är inte så ergonomiska och då kan jag känna av viss smärta”
Slagverk är ett ganska fysiskt instrument. Får man ont? Behöver man träna?
– Man kan få ont, men det är inte förrän de senaste två åren jag känt av att jag behöver träna. Innan körde jag bara på. Men det är ett bra ergonomiskt instrument i det att man står upp och man behöver inte ha armarna på något konstigt sätt som exempelvis violinisterna. Men vissa instrument, till exempel cymbaler, är inte så ergonomiska och då kan jag känna av viss smärta.
– Man behöver inte ha massa muskler för att spela. Men för det som är runt omkring, som att bära alla grejer, är det en fördel.
– Det jag kan känna av är att jag får ont i nacken, eftersom jag måste titta på mina instrument, ungefär som man tittar på sin telefon. Och så finns de som har problem med underarmarna och fingrarna, men det har inte jag haft.
Kan vi en gång för alla reda ut begreppen vibrafon, xylofon, marimba och klockspel?
– Man kan dela in dem i två grupper. Xylofon och marimba är gjorda i trä, vanligen rosenträ. Och en marimba är som en dubbelt så stor xylofon. Xylofonen är som toppregistret på en marimba. Plattorna som ligger ovanpå är stämda i förväg, man behöver inte stämma dem själv. Och så är det resonansrör under som gör att det ska låta stort och mjukt. Man kan spela utan rören också men då låter det väldigt lite. Men dessa två är alltså gjorda i trä, det är den stora skillnaden.
”Xylofon och marimba är gjorda i trä, vanligen rosenträ”
– Vibrafon och klockspel är gjorda i metall. Vibrafonen har dessutom en pedal, som på ett piano så man kan få långa och korta toner. Även nyare klockspel har pedal men man kan inte få längre toner utan bara dämpa dem med foten. Vibrafonen har även en motor, som gör att en platta under rören snurrar och ger ett ”wowowow”-ljud. Det är därför det heter vibrafon. I klassiska sammanhang använder man ofta inte motorn, men på gamla jazzinspelningar hör man den vanligen tydligt.
– På en xylofon är plattorna smalare än på en marimba. Man spelar ofta med hårda klubbor på dessa medan man på vibrafon spelar med klubbor med garn eller gummi på. På klockspel spelar man också med hårdare material, dock inte trä.
Slagverk är ett brett begrepp som lätt kan vidgas ytterligare. Söker du aktivt nya ljud och saker att slå på?
– Det gör nog alla som spelar slagverk. Vi spelar på allt – burkar, glas och bromstrummor från bilar. Vi är vana vid att man kan slå på vad som helst. Sen är det ju en annan fråga om det låter bra eller inte. Om man spelar trummor letar man alltid efter vilken trumma som passar bäst och vilka ljud man kan få av trumman beroende på hur man spelar på den.
”Nästa steg är att använda mikrofoner och se vilka ljud man får om man kombinerar det akustiska ljudet med effekter”
– Nästa steg är att använda mikrofoner och se vilka ljud man får om man kombinerar det akustiska ljudet med effekter. Det har jag inlett ett projekt kring som jag tänker ska komma igång snart.
När jag sett dig live i olika sammanhang har jag noterat att du gärna drar en violinstråke mot vibrafonens kant. Jag älskar det ljudet!
– Det är vanligt i den klassiska världen och inte bara på vibrafon utan även på cymbaler och annat. Jag tror jag fick ett stycke i gymnasiet där jag skulle använda stråke och testade det på alla instrument. Hur låter det på denna och så vidare? Jag tycker själv det är ett fantastiskt ljud. Jag har använt mig mycket av det för som slagverkare kan du annars inte skapa något efter själva anslaget. Med en stråke kan du forma ljudet efter att du börjar spela.
På din examenskonsert avslutade du med ett stycke för sex slagverkare. Hur är rollfördelningen där, alla kan ju inte banka på helt okontrollerat?
– I detta stycke är det som tre sektioner med två slagverkare i varje som kan läsa varandras partitur. De längst bak är den grundläggande sektionen medan vi längst ut är den virtuosa, melodiska sektionen. Men så är det också så att bara för att vi är den virtuosa sektionen just då behöver vi inte vara det hela tiden. Det kan förändras medan vi spelar.
Ett sidospår: på sin examenskonsert spelade Malin även ett stycke av Anders Koppel, ”Toccata for Vibraphone and Marimba”. Anders var en av originalmedlemmarna i ett av artikelförfattarens absoluta favoritband, danska Savage Rose, innan han övergick till att komponera för film och klassiska ensembler.
Är man per automatik bra trummis om man är bra på slagverk?
– Man ska väl kunna spela ett vanligt pop- eller rockkomp. Jag spelar själv inte så mycket trumset och känner inte alls samma pondus där som med exempelvis pukor, men jag har undervisat i trumset på kulturskolan. Och om folk som inte känner till slagverk frågar så brukar jag säga att jag är trummis. Men annars gör jag inte det för jag har kompisar som är jättebra på trumset och jag kan ju inte göra deras jobb.
Nämn några enskilda slagverkare som inspirerat dig.
– Det är framför allt Lennart Gruvstedt. Mina förebilder är inte långt bort utan det är de som varit mina lärare, det vill säga även Magnus Einarsson och Lars Östlund. Det är de jag sett upp till.
”Jag skulle vilja göra ett projekt med folkmusik där jag spelar melodiskt, men det kommer ta tid innan jag vet hur det ska gå till”
Har du något drömprojekt som involverar slagverk?
– Jag har mycket idéer som inte är färdiga och vet inte vad det kommer bli i slutändan. Jag skulle vilja göra ett projekt med folkmusik där jag spelar melodiskt, men det kommer ta tid innan jag vet hur det ska gå till. Jag tycker mycket om Danish String Quartet, som är klassiskt skolade men de har även gjort folkmusikskivor. Det vore kul att göra ett projekt med dem. Jag vill att det ska vara gränsöverskridande, att man tar in elektronik och ser vad det finns för möjligheter att komma vidare och att det inte bara blir åt det atonala hållet. Jag gillar mer det melodiska. Men jag har nog inget projekt som ”det är det här” utan mer ”jag får se vad det blir”.
– Det som är nyskrivet för slagverkare är ofta atonalt och det kan vara coolt det också men om jag gör min egen musik vill jag inte att det ska vara atonalt. Jag spelade mycket folkmusik när jag var mindre och spelade klarinett och jag saknar den världen lite.
I serien ”Mitt instrument” har vi tidigare behandlat:
