Hatari: ”Civilisationen är nära sin undergång”

Hatari spelar på Roskildefestivalen. Foto: Viktor Wallström/ Rockfoto

Antikapitalistiska, BDSM-inspirerade technopunkarna Hatari blev ett av de mer udda inslagen i Eurovision Song Contests historia när de representerade Island ifjol. Idag, 17 januari, släpps deras efterlängtade debutalbum Neyslutrans. HYMNs Anton Lindskog fick en pratstund med Matthías Haraldsson i Hatari.

Att göra en kupp i världens största direktsända TV-evenemang verkar ganska enkelt. Åtminstone att döma av Matthías Haraldssons berättelse från Hataris omtalade ”flaggkupp” i fjorårets Eurovision Song Contest.

– Jag hade gömt flaggan i byxorna. Det visade sig vara helt onödigt för min kollega Klemens hade bara slängt sina banderoller rakt ner i väskan. Som tur var sökte de aldrig igenom den. Då hade det nog varit helt kört för oss (skratt).

Med sin hybrid av techno, punk, industrial, pop och med sin apokalyptiska, starkt BDSM-flirtande estetik var Hatari minst sagt ett udda inslag i Eurovision Song Contest. När Matthías förklarar varför de valde att ställa upp från första början framstår dock deras närvaro som fullkomligt självklar.

– Vi skickade in vårt bidrag ”Hatrið mun sigra” till Söngvakeppnin (isländska Melodifestivalen -min anm) för att vi hade en vag idé om att vi var relevanta i sammanhanget. Budskapet och estetiken som Hatari representerar kändes passande för omständigheterna som omgav Eurovision det året.

”Budskapet och estetiken som Hatari representerar kändes passande för omständigheterna som omgav Eurovision”

Att Israel blev värdland för Eurovision Song Contest 2019 väckte starka reaktioner. Bland annat skrev 171 svenska artister och kulturarbetare under ett upprop att bojkotta tävlingen i protest mot värdlandets politik och ockupationen av Palestina.

Hatari, som slutade på tionde plats i internationella omröstningen, var tävlingens verkliga underdogs – inte bara musikaliskt utan också för sin udda mediestrategi med bisarra intervjuer och fejkade sponsoravtal. Ett välregisserat, otroligt underhållande medietrollande har frammanat jämförelser med The KLF.

Att de skulle utmana Eurovisions tvetydiga ”politikförbud” var självklart. Bland annat genom att utmana Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på en match traditionell isländsk byxwrestling. När kamerorna till slut zoomade in på dem i samband med att resultatet från omröstningen presenterades i direktsändning åkte banderollerna med den förbjudna palestinska flaggan fram.

”Det finns så många människor, till exempel i Palestina, som riskerar så mycket mer varje dag”

– Det kändes rätt obehagligt att sitta där medan 8000 personer buade och skrek aggressivt åt oss, erkänner Matthías. Vi var dock medvetna om att vi var skyddade i egenskap av deltagare i Eurovision. Vi hade politisk ”popstjärneimmunitet”.

– Handlingar är så mycket viktigare än ord, konstaterar han. Även om det bara var en liten gest så kändes det viktigt att inte bara prata om solidaritet utan att faktiskt göra något när vi var på plats. Inte för att det på något sätt gör oss till martyrer. Det finns så många människor, till exempel i Palestina, som riskerar så mycket mer varje dag.

Hatari spelar på Klubb DÖD / Nalen Klubb i Stockholm. Foto: Viktor Wallström/Rockfoto

Låt oss backa bandet. Hatari bildades i Reykjavík 2015 med uppdraget att ”avslöja vardagslivets obevekliga bedrägeri”. Kusinerna Klemens Hannigan and Matthías Haraldsson grundande bandet, strax därpå anslöt trummisen Einar Stefánsson (som vi sedan tidigare känner igen från VÖK).

De två kusinerna stod varandra nära under uppväxten och lärde sig bland annat spela gitarr tillsammans. Matthías har jobbat som journalist åt RÚV, Islands statliga TV- och radioföretag och är även pjäsförfattare. Klemens har bidragit med musik och setdesign till några av hans föreställningar.

Med sin säregna blandning av dystopisk cyberpunkestetik och multimedial performance art blev Hatari tidigt en hyllad liveakt hemma på Island. Kontrasterna mellan de två frontfigurernas scenpersonligheter är en viktig del av konceptet. Stillastående, hotfullt growlande Matthías kontra Klemens utlevande danser och känslosamma sång.

– Kontrasterna mellan det hårda och mjuka, det mörka och ljusa, vad som traditionellt betraktas som maskulint och feminint, har från första början varit kärnan i det vi gör, konstaterar Matthías.

Hatari spelar på Kalabalik på Tyrolen Foto: Niklas Gustavsson/Rockfoto

Det hände ju mycket inom europeisk politik runt tiden ni startade. Jag tänker till exempel på upptrappningen mot Brexit. Hur bidrog det till att forma Hatari?

– Jag skulle säga att det framför allt är känslan av oro, runt hela världen just nu, som ger oss ett politiskt sammanhang. Det gör att vi har ett uppdrag och skänker en känsla av allvar åt det vi gör.

”Det var faktiskt ni i Sverige som var först med att upptäcka oss utanför Island”

På hemmaplan utnämndes Hatari till årets bästa liveakt av trendsättande Reykjavík Grapevine två år i rad, 2017 och 2018. Första livespelningen utanför hemlandet blev i Sverige på contemporary wave-festivalen Kalabalik på Tyrolen i augusti 2018.

– Det var faktiskt ni i Sverige som var först med att upptäcka oss utanför Island, minns Matthías. Först inom gothscenen men även andra förstod oss och fastnade för det antikapitalistiska budskapet.

Idag släpps Hataris första fullängdare Neyslutrans. Titeln kan översättas till ”Consumption Trance” och refererar till deras första ep Neysluvara (”Consumer Product”) från 2017. Rykten kring albumet har florerat länge. Ett antal låtar har släppts som videor och ytterligare några har förekommit i deras liveset. Hatari har dock envetet bibehållit mystiken kring albumet. Släppet tillkännagavs först i dagarna.

Neyslutrans är en vidareutveckling av soundet och konceptet Hatari och rymmer en hel del gästartister. Vi hittar bland annat ”Klefi/Samhed”, ett samarbete med den palestinske artisten och LGBT-aktivisten Bashar Murad som de lärde känna under sin vistelse i Mellanöstern. ”Hlaptu” är inspelad med isländska, feministiska electro/hip hop-akten Cyber som även är supportakt på Hataris kommande turné ”Europe Will Crumble”. Och självklart är ”Hatrið mun sigra” med.

”Mycket pekar på att livet på Jorden, som vi känner det, är på väg mot sitt slut”

Bland albumets övriga gäster hittar vi violinisten Pétur Björnsson, rapparen Svart Laxness som även skrivit texten till ”Helvíti” (”Welcome To Hell”), isländska popsensationen GDRN och en kör under ledning av Friðrik Margrétarson. I skrivande stund spelas en video in till öppningsspåret ”Enga Miskunn” (”No Mercy”).

– Vårt album är starkt präglat av övertygelsen om att civilisationen är nära sin undergång, berättar Matthías. Mycket pekar på att livet på Jorden, som vi känner det, är på väg mot sitt slut. Framför allt senare hälften av skivan är gjord med det i åtanke och har en sörjande, närmast ceremoniell känsla. 

– Personligen är jag väldigt nöjd med skivan. Jag är glad att vi fick med så många gästartister och från vitt skilda genrer.

Men det är självklart Hatari som står i centrum. Just nu finns det ingen som avslöjar vardagens bedrägeri som de gör.

Neyslutrans är ute nu. Här spelar Hatari live i Skandinavien:

26/1 – Vulkan Arena, Oslo

27/1 – Slaktkyrkan, Stockholm

29/1 – Vega, Köpenhamn,

20/1 – Train, Århus