Arthur Russell pressbild
Återutgivningar, reissues, arkivmusik. Kalla det vad ni vill. Här listas gammal musik som givits ut i år helt enkelt, ibland på nytt. Företrädesvis sådant som inte varit direkt känt sedan tidigare, som släpps för första gången eller som nu presenteras i en ny kontext.
Under året som gått har Stereolab släppt en rad uppmärksammade återutgivningar av gammalt material och The Pop Groups mästerverk Y gavs ut i en remastrad version. Med anledning av dödsfall har Mark Hollies självbetitlade soloalbum och The Falls klassiska Hex Enduction Hour fått en anledning att åter se dagens ljus. Protomartyrs något förbisedda debutalbum No Passion, All Technique pressades i ny utgåva och Don Cherrys Brown Rice lika så – men det är alltså inte den typen av utgåvor som är det huvudsakliga fokuset här, utan istället mindre kända alster, snarare än samlingsboxar och nypressar av redan framgångsrika album.
Här nedan presenteras, i alfabetisk ordning, årets 15 mest intressanta återutgivningar och retrosläpp 2019.
Abdullah Sami – Peace of Time
Alt-saxofonisten Abdullah Samis hittills enda album spelades in i New York 1978 och trycktes endast upp i 300 exemplar. Trots att skivan nått en modest kultstatus bland skivsamlare har det inte funnits något större intresse för inspelningen. Först när den grävdes upp i en reaback i Japan av representanter från det Londonbaserade avantgarde-jazz-skivbolaget Spiritmuse Records för några år sedan tog historien om albumet fart. Bolaget letade upp Sami som nu mera lever ett stilla liv i Chicago och bad om tillåtelse att remastra och ge ut albumet igen. Tack vare detta kan vi nu höra ett alldeles utmärkt album med fyra fantastiska stycken spirituell jazz som annars förblivit ohörda.
Arthur Russell – Iowa Dreams
Året är 2019 och det släpps fortfarande ohörd musik av Arthur Russell trots att han har varit död i snart 30 år. Dessa avskalade låtskisser som går under namnet Iowa Dreams har restaurerats av Audika Record och fyllts ut med ny kompletterande instrumentation av Peter Broderick. Iowa Dreams befinner sig långt ifrån Russells dekonstruerade pop och experimentella disco och påminner snarare om hans mer folkinspirerade låtar från Love Is Overtaking Me.
Den 19 låtar långa samlingen spänner mellan lekfull och Paul Simon-aktig country-pop och rörande pianoballader. Trots viss ojämnhet är det den bästa ”nya” Russell-skivan på länge. Lyssna på ”I Still Love You”, ”I Felt” eller ”Barefoot in New York” och säg att jag har fel.
”Blue” Gene Tyranny – Out of the Blue + ”Blue” Gene Tyranny & Peter Gordon – Trust in Rock
Det lilla Toronto-skivbolaget Unseen World har ett helt otroligt år. Trots en ytterst begränsad utgivning har man med nya skivor av Carl Stone, Laurie Spiegel, Sandro Perri, Michael Vincent Waller och Leo Svirsky sopat banan med allt och alla. Kronan på verket är dock två återutgivningar av album med kompositören och avantgarde-pianisten ”Blue” Gene Tyranny – Out of the Blue från 1978 och Peter Gordon-samarbetet Trust in Rock från 1976.
Trust in Rock är en liveinspelning från en konsertserie Tyranny och Gordon gjorde med en ensemble av den amerikanska västkustens mest spännande avantgardemusiker på Berkeley’s University Art Museum i November 1976. Med Gordon på saxofon och synthesizer och Tyranny på piano i centrum ackompanjerades man av en myriad av musiker och instrument, som ett galet avantgardistiskt Steely Dan som spisat både för mycket frijazz och för mycket klassisk musik. Vid releasen något kaxigt beskrivet som ”New Music for rock band” kan man så här i efterhand konstatera att det var just det. Framtidsrock som man trodde att den lät på 70-talet.
Out of the Blue å sin sida är mer slicka studioinspelningar av flera av de stycken som släpptes på Trust in Rock två år tidigare. En perfekt blandning av elektroakustisk yatchrock och jazzfusion.
”Blue” Gene Tyranny medverkade även som musiker respektive producent på två andra skivor på den här listan; Robert Ashleys Private Parts och David Behrmans On the Other Ocean.
David Behrman – On the Other Ocean
David Behrmans album On the Other Ocean från 1978 är egentligen mer resultatet av tekniskt experimenterande än av musikkomponering. Med hjälp av tidig datorteknik programmerade Behrman sin dator att uppfatta toner och sända tillbaka harmonier via sina hemsnickrade synthesizers. De initiala tonerna bestod av kompositioner för bland annat fagott, flöjt och cello och resultatet blev två långa ambientstycken som skapar en dialog mellan Behrmans dator och hans fysiska instrument. Som ett försenat fyrtioårsjubileum av dess initiala releasen släpper Lovley Records en ny press av skivan i en värld som både kommit ikapp och sprungit om tekniken, men där musiken fortfarande står sig så till den grad att Pitchfork tidigare i år placerade albumet på plats 29 över de bästa ambient-albumen någonsin.
Kankyō Ongaku – Japanese Ambient, Environmental & New Age Music 1980-1990
En alldeles utsökt samling japansk ambient- och new age-musik från 80-talet kuraterad av Visible Cloaks Spencer Doran. Längre text hittar ni här.
Mogadisco – Dancing Mogadishu (Somalia 1972 – 1991) (Analog Africa No.29)
En samling sublim disco från Somalia som spänner mellan det tidiga 70-talet och 90-talet och som sammanfattar Mogadishus gyllene dans musik-era. Samlingen har pusslats ihop via kassett-arkiv och ger kanske inte en heltäckande och rättvis bild av stadens musikscen, men den bidrar med ett fantastiskt axplock av intressant musik från staden och tiden. Kända akter som Dur-Dur Band samsas bredvid okända band i en salig blandning av disco, dub, reggae, soul och funk som är förbannat kul att lyssna på.
Mort Garson – Mother Earth’s Plantasia
Med taglinen ”Warm earth music for plants…and the people who love them” ingick skivan på köpet om man köpte en växt hos Mother Earth Plant Boutique på Melrose Avenue i Los Angeles 1976 – något som har gjort den lättillgänglig i skivbackar runt om i Kalifornien och som med tiden gjort den till ett populärt samlarobjekt. Skivan består av en serie kompositioner för moog speciellt skriva för krukväxter i syfte att få dem att växa bättre. En perfekt skiva om man vill ha små triumferande synth-symfonier med underliggande ambient-toner att spela för sin ampellilja, saintpaulia, filodendron, gullranka, begonia eller svärmorstunga.
New Tutankhamun – I Wish You Were Mine
1979 släpptes den zimbabwiska orkestern New Tutankhamuns enda album. Bandet var dock aktivt som liveband långt tidigare och skivan spelades mest in som ett sätt att sprida ordet om orkestern och visa upp dess mångfacetterade sound. Således görs det på skivan ett par tvära genrehopp – från smått psykedelsik jazz i inledande ”Tutankhamun Theme”, via Van Morisson-soul i ”Sunday Morning” till mer klassisk rock i ”True Love” – men på det stora hela bjuds det på en eklektisk mix av jazz, funk, afrobeat, soul och traditionell zimbabwisk musik som är smått oemotståndlig.
Peter Ivers – Becoming Peter Ivers
Peter Ivers hade ett minst sagt händelserikt liv innan han under mystiska former mördades 1983. Han skådespelade i amatörteatrar, programledde lågbudget-tv-shower, skrev musik till David Lynchs Eraserhead, turnerade med Fleetwood Mac och skrev låtar som spelades in av Diana Ross. Hans solokarriär tog, trots draghjälp från Van Dyke Parks, dessvärre aldrig riktigt fart. Han lämnade dock efter sig en stor mängd demokassetter. Med hjälp av dessa gör RVNG Intl. nu ett försök att sammanfatta Ivers minst sagt spretiga karriär, något man lyckas väldigt bra med.
Lysande poplåtar som ”In Heaven” och ”Take Your Chances With Me” blandas med en rik kavalkad av lo-fi-pop, discofunk, lågbudget-soul och minimalistisk sovrumspop som hade gjort Ariel Pink avundsjuk.
Prefab Sprout – I Trawl the Megahertz
Först släppt utan större uppmärksamhet 2003 som ett Paddy McAloon-soloalbum, men nu återgivet som ett Prefab Sprout-album i en expanderad version. Albumet började spelas in 1999, kort efter att McAloon till följd av den ögonsjukdom som senare gjorde honom blind började påverka hans syn allt för mycket. Oförmögen att arbeta som förut började han klistra ihop samplingar från amatörradioinspelningar, tv-program och ljudböcker, för att sedan arrangera klassisk musik över som ett slags ljudkollage i gränslandet mellan ambient, klassisk musik och spoken word. Resultatet blev ett långsamt, sorgset verk om tiden och minnen som passerar. En bra bit ifrån den pop Prefab Sprout annars är kända för framstår albumet som McAloons kanske mest personliga verk.
Robert Ashley – Private Parts
Precis som David Behrmans On the Other Ocean släpptes Private Parts ursprungligen på Lovley Records under 70-talets senare hälft. Avantegarde-kompositören Robert Ashleys säregna verk är en slags spoken word-ambient där Ashleys mjuka röst placeras över tabla-trummor och piano- och synth-toner. Ashlyes viskande röst pendlar mellan ett vagt narrativ om vardagligt liv, filosofiska utsvävningar och snuskiga skämt i en meditativ ton som borde vara kompatibel med senaste årets ASMR-trend.
Roy Montgomery – Scenes from the South Island
Gitarristen och Grouper-kollaboratören Roy Montgomerys debutalbum Scenes from the South Island spelades in på rullband med endast en billig elgitarr som verktyg. Albumet består av skelett-artade kompositioner för elektrisk sologitarr i formen av ödslig ambient-postrock dränkt i ekon som Montgomery själv beskrivit som inspirerade av ”Thoughts about good places to die both here and there”. Skivan släpptes ursprungligen 1995 men har nu remastrats och släppts på nytt av Groupers Liz Harris via hennes skivbolag Yellow Electric.
Rupa – Disco Jazz
Indiska sångerskan Rupas Disco Jazz från 1982 kunde knappast haft en mer passande titel: det är nämligen precis vad det låter som, disco och jazz i en perfekt hybrid. Musikaliskt är det inte speciellt långt ifrån samtida indiska discostjärnan Asha Puthli i sin blandning av traditionell indisk musik och västerländsk disco, men med Puthlis pop-sensibilitet utbytt mot något lite mer psykedeliskt. Numero Groups nyutgåva kommer några år efter att skivans popularitet började skjuta i höjden efter flitiga DJ-spelningar av Caribous Dan Snaith.
Steve Hiett – Girls In The Grass
Fotografen och designern Steve Hiett spelade 1983 in Down On The Road By The Beach som ett soundtrack till en fotoutställning och fotobok med samma namn. Skivan har varit länge en eftersökt raritet och återutgavs härom året. Girls In The Grass är ytterligare en skiva i samma stil där Hietts soldränkta ljudlandskap av trummaskin, keyboard och slapp elgitarr skapar en balearisk instrumentalpop som borde vara perfekt för fans av Durutti Column, Mac Demarco och Beach Boys mer psykedeliska period.
Toshifumi Hinata – Broken Belief
Toshfumi Hinata har främst varit verksam som soundtrackkompositör till dokumentärfilmer men denna samling utgiven av Music From Memory består av en samling privata inspelningar gjorda mellan 1985 och 1987. Hinata spelade in synthesizer och trummaskin på kassettband och adderade sedan stråkinstrument, piano och andra instrument i efterhand och skapade på så vis ljudlandskap i gränslandet mellan ambient och jazz. Samlingen består av höjdpunkter från tre skivor från perioden, men skulle sett till sin enhetliga ljudbild lika gärna kunna vara en skiva komponerad tänkt som en helhet.
Också värda ett omnämnande:
Alefa Madagascar! Salegy Soukous & Soul From the Red Islands 1974-1984
Brussels Art Quintet – Vasy-Y Voir
Ernest Hood – Neighbourhoods
Horace Tapscott with the Pan – Afrikan Peoples Arkestra Live At I.U.C.C.
Louis Moholo Octet – Spirits Rejoice!
Patrick Cowley – Mechanical Fantasy Box
Philip Sanderson – On One of These Bends
Soul Jazz Records Presents Space Funk – Afro-Futurist Electro Funk in Space 1976-84
