5 låtar: Roya

Foto: Roya Khadijeh

I förra veckan premiärvisade vi Royas nya video ”Blood”. Det Stockholmsbaserade coldwave-stjärnskottet, med rötter i både USA och Iran, håller just på att förbereda sin andra fullängdare Pulse. Idag gästar hon HYMNs format 5 låtar.

En låt jag gillade som barn:

Jean-Michel Jarre – ”Oxygene, Pt. 2”. På långa bilresor, när jag var barn, spelade min pappa alltid hits från 60- och 70-talen men ibland även den här skivan som kändes lite extra speciell. Alltid på lagom låg volym och gärna på kvällarna under vägen hem. De konstiga nya tonerna, olikt något jag hört tidigare, satte sig i min hjärna. I baksätet tittade jag ut mot ljuset från städerna som passerade förbi, somnade och drömde fina drömmar.

Det här var en låt som fick mig att själv vilja börja spela i band:

– Big Black – ”Bazooka Joe”. Tack vare min storebror som var världens största Big Black-fan, blev även jag besatt av kombinationen av oljud, den iskalla trummaskinen och att de vågade sjunga om så obehagliga ämnen. I Steve Albinis desperata och våldsamma röst, fanns en vädjan att skrika åt alla oss nördar som inte vågade höja rösten själva. Allt det där ville jag återskapa.

Den här låten påminner mig om hur det var att flytta till Sverige:

Jan Johansson – ”Emigrantvisa”. Det var ganska random att jag hamnade i Sverige. Precis som en riktigt ”Clueless American” visste jag nästan inget om landet innan jag kom hit och det blev faktiskt ännu svårare än jag hade väntat mig. Jag blev tipsad om Jazz på svenska-skivan av en svensk vän och den påminde mig om när jag spelade piano som barn. Något med just den här låten får mig att tänka på min resa hit. En lång historia fylld av med- och motgångar och svåra kulturkrockar.

En låt som fick mig att vilja börja göra elektronisk musik:

DAF – ”Sato Sato”. Uttrycket ”synth” i Sverige var helt nytt för mig. Som en blandning av, vad vi i USA kallar, electronica, industrial och 80-tal som jag inte riktigt fattade men kändes helt ”up my alley”. Jag blev besatt av DAF och ville skapa samma musik omedelbart. Mörkt, rytmiskt och lätt obehagligt.

Den här låten får mig att tänka på festivalen Kalabalik på Tyrolen:

Agent Side Grinder – ”This Is Us”. Mitt första besök på Kalabalik på Tyrolen blev inte en glädjefest direkt då jag var jag helt nedbruten efter min egen “kärlekskalabalik” den sommaren. När jag gick in i tältet för att kolla på Agent Side Grinder mot slutet av dagen hörde jag det fina melodiska introt och började bara gråta. Alla känslor kom på en gång. Sorg, ilska och någon slags eufori som till slut tog över allt.