Dermot Kennedy – Without Fear

Det var länge sedan jag hörde något som drabbade mig som Without Fear. Dermot Kennedy får varje ord att låta som om allt står på spel. Han har något desperat och akut i rösten, något som känns naket och äkta.

Kennedy konstruerar om det traditionella singer/songwriter-soundet med hjälp av elektroniska inslag och hiphop-influerade beats utan att tappa det organiska i såväl röst som akustiska instrument. Produktionen är välgjord utan att vara överpolerad.

Det vilar något poetiskt över hur Kennedy skriver och framför text. Varje ord upplevs vara valt med omsorg. Anpassade för att klinga väl rent musikaliskt men också för att framkalla en känslomässig reaktion. Men det som får det att lyfta är hur han med sin inlevelsefulla sång, som ibland nästan övergår i tal, får texten att betyda något. Han rör sig fritt mellan ämnen som kärlek, förlust och att göra upp med sitt förflutna. Detta utan att låta urvattnad och banal.

Att Kennedy har ett kraftfullt uttryck i sin sång är en av sakerna som utmärker honom, och det är verkligen en styrka, men ibland blir det för mycket av det goda. “What Have I Done” och “Rome” är exempel på när lite mer dynamik skulle önskas. Men å andra sidan är båda dessa låtar de mest arenakompatibla och kommer antagligen att skrålas av diverse publikhav i fortsättningen. Det som saknas i dynamik just här får man igen på andra spår, så det är inte mycket att klaga över.

“Moments Passed”, “Lost” och “Power Over Me” är bland de låtar på albumet som släppts som singlar, och det med all rätt. De demonstrerar klart och tydligt alla element som kännetecknar Kennedy. Dessa är även några av de mäktigaste spåren på debuten men förvånansvärt nog överskuggar de inte resterande låtar, vilket inte är en helt enkel prestation. Mot albumets slut finner vi guldklimparna “Outgrown” och “Redemption” som är så välsvarvade att även de hade stått sig som singlar.

Titelspåret “Without Fear” avslutar den irländske 27-åringens lysande debut i ett crescendo av stråkar och allt som lämnas kvar är längtan efter mer.

[Riggins /Interscope/Island, 4 oktober]

8