Foto: Viktor Skogqvist
Ett av sommarens allra mest efterlängtade svenska album är snart här – efter en rad grymma singlar kommer äntligen Azure Blues nya album Images of You. Idag kan du premiärlyssna på skivan samt läsa Tobias Isakssons egna ord om låtarna här på HYMN.
– Images of You är ett album skrivet till min flickvän. Det är 11 låtar som behandlar olika aspekter av kärleken. Att skriva personligt, hjärtligt och ärligt utan att bli för navelskådande och upprepa sig för mycket i texterna var en utmaning. Jag inser nu när skivan är klar att det är ännu svårare att skriva och berätta om låtarna. Jag gör mitt bästa iallafall och hoppas att alla som lyssnar kan relatera till musiken och göra personliga tolkningar av låtarna.
Läs Tobias beskrivningar av skivans låtar, spår för spår, nedan:
Hökarängen
Jag har alltid varit väldigt inspirerad av film. ”Hökarängen” är ett intro med samplade ljud från nattbussen hem från min studio på Söder. Det är en markering av slutet på en era av rastlöst sökande. Där vi blev kära. Jag vill att lyssnaren ska tänka sig det här albumet som en film i ljud.
Entropy
Texten behandlar startpunkten av förhållandet. Precis som begreppet entropi är väldigt svårt för mig att förstå är kärlekens vägar ett mysterium. De viskande rösterna är inspirerade av Serge Gainsbourgs ”Je t’aime Moi Non Plus”. Jag har alltid älskat talande röster i låtar. Tempot är högt, jag gillar den mulliga analogsynthbasen och stråkarna som känns lite sydeuropeiska. Min vän Erik Lindestad som gör musik under namnet The Land Below har sjungit med mig till och från på alla mina album sedan 2013. Här har han sjungit körerna.
Event Horizon
Detta är den sista låten jag skrev. Mer matador-stråkar. Jag spelade in kören och synthsolot och mixade den på natten innan albumet skulle skickas till Håkan Åkesson som med säker hand mastrat allt jag gjort sedan 2011. Riskabelt att ändra saker in i sista stund men det blev som tur är bra. Gällande Håkans mastring har han tryckt på lite mer pumpande kompressor på det här albumet. Jag ger honom alltid fria händer och han tyckte det passade skivan att ge de mjuka kärlekslåtarna en liten mjuktuff edge. Jag älskar vad det tillfört mina mixar. Texten placerar kärlekshistorien i klimatkrisen. Att våga bygga ett förhållande på lång sikt trots att det ser mörkt ut. Den delar också ut en känga mot cyniska företagsledare. ”The servants always kneel. But you and I’ll unite to face the man. In love and art we stand.” Ett miljömanifest i kärleksmanifestet. Typiskt mig.
Millions of Stars
Svårmod i kärleken. ”Love’s the reason why I’ll stay forever blue”. Kärlekens blå nyanser får inte utelämnas och för mig är det viktigt att poängtera att min flickvän uppmuntrat mig att ha med ett katarsis i berättelsen om oss. Men låten avslutas ljust med raden att jag skulle göra vad som helst för henne. Låten har en lång uppbyggnad som stegras fram till ett crescendo och ett noggrant handskrivet arpeggio med totalt 32 röster analogsynth. Galet och hopplöst att få plats med i en popproduktion egentligen men också typiskt mig.
Images of You
Den mest moderna produktionen på skivan i ett olagligt högt tempo. 172 bpm! Men arrangemanget är luftigt och det är viktigt att det växlar mellan luftiga och maxade ljudbilder för dynamiken på albumet. Jag tänkte lite på Four Tets remixer när jag spelade in de pianoliknande ljuden i verserna. En text om kärlekens olika ansikten. Den jag var, är och blir beror på henne. Synthpopdrottningen Paola sjunger den 60-talsinspirerade kören. Jag brottades ett tag med versen på grund av de höga tempot, men fick ordning på flowet så istället för att byta ut versen blev det två parallella melodier. Ett lite udda grepp enligt dagens minimalistiska sånglogik med det var betydligt vanligare i den 60- 70- och 80-talspop som inspirerat mitt låtskrivande.
Running With the Eventide
Jag och min tjej tittade på La La Land och jag blev så berörd att jag fick gå ut på balkongen och ta lite frisk luft. När jag stod där kom orden och melodin till mig. ”A little thrill keeps the passion alive”. Det blev en surrealistisk metaupplevelse. Våra liv blev en musikal mitt i musikalen! Dagen efter skrev jag klart resten och spelade in grunderna. Låten är en innerlig ballad med två olika refränger och den andra tillhör mina favoritpassage.
Viktor Skogqvist foto och Viktor Blomstergren design
Yesterday’s Gone
Låten handlar om att det var dags att flytta från Hökarängen där vår kärlek inletts och frodats, där vi skrattat och gråtit. Även om jag välkomnade nystarten så var jag väldigt melankolisk. Jag tycker väldigt mycket om den här texten. ”If my life was a year. I feel like October.” Typiskt mig! Låten har precis som flera andra på skivan stilstuderade pukor från China Crisis och Roxy Music och slutet har ett småkonstigt balearic groove med ljudet av en theremin som susar som en olycksbådande vind när jag pratsjunger på slutet. Ännu en till synes enkel låt som varit väldigt komplicerad att få till men till slut en av mina favoriter på skivan.
Wild for the Night
Albumets mest banala låt med en text om att inte tappa bort kärleken i nattens fest och galenskap. Men ändå en viktig del av berättelsen och en liten ljudmässig favorit. Här hörs det som tydligast att Håkans masterkompressor och tapedistortion smäller hål i botten av ljudbilden. Jag älskar det. När Bruce Springsteen är på pophumör älskar jag hans lekfullhet. Han finns alltid med som en av mina största referenser. ”Wild for the Night” är kanske inte lika dumglad som ”Dancing in the Dark” men kanske min synthiga ”Janey Don’t You Lose Heart”. The Land Below står ännu en gång för kören.
Shine On
När jag pusslade ihop den slutgiltiga låtlistan (vilket är orimligt komplicerat för någon som mig!) så fanns två låtar med samma raka åttondelar i exakt samma tempo. Att lägga dem i rad är vågat, men jag tycker det funkar för jag tänker mig ”Shine On” som en naturlig fortsättning efter ”Wild for the Night”. Lite som en bonuslåt med tonartshöjning och ett luftigare sound. Texten är väldigt innerlig men det finns en busighet som jag gillar i de enkla rimmen. ”Shine. Shine on. Shine strong. We’ll never get this wrong.”
Sea of Love
Eftersom albumet har ett väldigt enhetligt sound är detta en låt med med rytmisk dynamik och ett modernt hiphopbeat till den rakaste kärleksballaden. Jag är väldigt nöjd med de stegrande Kraftwerk-tonerna i slutet av refrängerna och mellanspelet. Det är en retromodern evergeen med en maxad stegring i början och slutet. Här fick jag äntligen chansen att hylla alla mina girl group-favoriter genom att tala direkt till min musa i det sista mellanspelet. ”I made this whole album for you baby. It’s the tale of us.”
The Rose
Texten är nog den mest innerliga jag skrivit. Som en kärleksdikt från svunna tider. Jag skrev och spelade in den på en dag och den har en akustisk gitarr som grund eftersom min tjej tycker att mina låtar berör mest som avskalade demos. Hon är filmregissör och besvarar inom kort mitt album med en musikvideo till ”The” Rose som blir den sista pusselbiten till det här albumet. Jag längtar efter att få släppa både albumet och videon!
