Toy Soldiers var ett rockband från Philadelphia, Pennsylvania som spelade en grym mix av blues, soul och americana. Bandet fanns mellan 2007-2014 och släppte bland annat det strålande albumet The Maybe Boys 2013. Bandets frontfigur heter Ron Gallo och efter uppbrottet med Toy Soldiers inledde han en solokarriär som mer lutade åt garagerock.
Plattan Heavy Meta från 2017 är en stor favorit och jag hade förmånen att se honom för första gången under festivalen Fuzz Club Eindhoven i Holland förra året. Det var en grymt bra spelning så när det annonserades att han skulle spela på Plan B denna kväll var det ett enkelt val att besöka Malmö.
Det var även särskilt fint att spelningen ägde rum just hos Plan B på Norra Grängesbergsgatan. Det var nämligen där, även om det inte var samma scen den gången, Ron Gallo gjorde sin första Europaspelning någonsin under våren 2017.
Malmö bjöd på en stilla kväll och det var mycket folk i rörelse runt Möllevångstorget. Därifrån blev det en promenad till Plan B som, kvällen till ära, hade premiär för sin nya uteserveringsbar.
Senast jag var på Plan B ägde spelningarna rum i en annan lokal så det var kul att besöka ”nya” Plan B. Konsertrummet var ljust med väggar och tak i vitt. Ljuset vid scenen strålade i olika färger och en stor discokula i taket spred tusentals små strålar som nästan skapade något som påminde om en stjärnhimmel i taket där det även hängde åtskilliga ballonger. Det var en vacker inramning.
Först ut på scenen var belgiska Kel Assouf. Trion gick på scen precis när jag kom till lokalen vid halvelvatiden och bandet skapade ofta stora ljudbilder så att det stundtals kändes som att sandkornen flyttades ett snäpp långt där borta i Sahara. Vi pratar alltså om riktigt bra ökenrock med psykedeliska förtecken.
Men det fanns också utrymme för lugnare låtar och vi bjöds på en bra variation. Konsertens höjdpunkt var vackra ”Akaline” i slutet där det blev en magisk stämning mellan artister och publik.
Vid midnatt ställde sig Ron Gallo på scenen med sina två medmusiker och inledde konserten. Det var bra ljud och mycket folk i den vackra lokalen. Trots att vi bjöds på låtar som till exempel ”Always Elsewhere” och ”Love Supreme (Work Together)” så upplevde jag det som en lite trevande inledning.
Det tog ett tag innan det lyfte på allvar och den perioden inleddes med ”Put the Kids to Bed” och sedan fortsatte det på bästa sätt med bland annat ”It’s All Gonna Be OK” och strålande ”Young Lady, You´re Scaring Me”. Wow, så bra det var.
Spelningen höll på en timme och, även om det var lite ojämnt, så lämnade jag Plan B och Norra Grängesbergsgatan väldigt nöjd.
Uteserveringen var full av folk och lyktstolparna lyste upp det gamla industriområdet när jag promenerade mot välbehövlig vila genom den vackra Malmönatten.
