Kimbra på Vega – akustiskt och avskalat

Foto: Micaiah Carter

En regnig vardag i Köpenhamn. Våren dröjer fortfarande och det drar en kall vind genom den mörka huvudstaden. Inne på Vega är stämningen uppsluppen men samtidigt något däst. Lokalen är inte mer än halvfull.

Kimbra äntrar scenen med två kompmusiker. Spelningen börjar lugnt men bra med ”The Magic Hour” och en cover av Nina Simones ”Plain Gold Ring”. Därefter berättar sångerskan att vi ska bjudas på något lite annorlunda under kvällen. Vanligtvis turnerar hon med ett större, mer elektroniskt band, men under denna turné kommer arrangemanget vara betydligt mer avskalat.

Jag känner hur besvikelsen sipprar genom hela min kropp. Albumet Primal Heart som släpptes 2018 är väldigt bra, egensinnigt men samtidigt hitvänligt. Det var dock till stor del elektroniskt, och Kimbra har alltså istället beslutat sig att turnera med de akustiska låttolkningar hon släppt under namnet Primal Heart: Revisited.

Ackompanjerad av enbart keyboard och kontrabas varvar hon material från samtliga sina tre studioalbum och det akustiska soundet passar bättre för de tidigare albumen än för Primal Heart. En del spår lyfts av det mer avskalade medan andra förlorar mycket av sin lyster.

Kimbra behåller publikens engagemang genom att prata om sin personliga relation till låtarna som framförs och hur de kom till. Rösten är stabil och väger till stor del upp de instrument som saknas på scen.

Däremot gör det akustiska arrangemanget att de riktigt starka spåren från fjolåret (då särskilt ”Top Of The World” och ”Like They Do On The TV”) helt uteblir. Det blir aldrig riktigt tråkigt på scen men jag känner ändå att min kväll kunde ha lagts på något mer spännande. Eller åtminstone på musik som har ett beat.