Panda Bear påbörjar ett nytt kapitel

Foto: Fernanda Pereira

Noah Lennox, även känd som Panda Bear, har precis lämnat sina barn i skolan när jag ringer upp. På ett sätt känns det märkligt. På ett annat helt naturligt.

Konstigt, för hur kan en person som känts så flytande, så långt ute i stratosfären, faktiskt ha ett ordentligt hus, en fru och två barn? Och samtidigt är det så självklart, för vem skulle annars vara en bättre familjefar än någon som fått karaktärisera lugnet själv?

”Dolphin” var den första singeln att släppas från Panda Bears nya skiva Buoys som kommer i februari. Ljudlandskapet är förändrat, gitarrerna mjuka och produktionen öppen och klar. Bärande är Lennox egen röst, som känns jordad till marken på ett helt annat sätt än tidigare.

När jag lyssnade igenom Buoys gick min första tanke till Animal Collectives gamla EP med Vashti Bunyan, Prospet Hummer. Jag kände igen både harmonierna, det mjuka gitarrspelet och sättet låtarna liksom vaggade framåt så varsamt.

– Jag tänkte aldrig på det medan jag skrev skivan, men du är inte den första som påpekat det. Det finns nog någonting där i både stämningen och ljudbilden som för tankarna dit, men själv har jag varit allt för fångad i andra aspekter av låtarna, de bitar som verkligen betydde något för mig, för att tänka kring äldre material.

”Jag hoppas verkligen att vi lyckats skapa någonting som känns harmoniskt”

Det känns som din solokarriärs lugnaste skiva.

– För mig kommer Young Prayer också nära, förmodligen för att produktionen är så mycket enklare och inte lika utmärglad. Under arbetet med Buoys testade vi en rad olika ljudmantlar för låtarna, men desto mer vi rotade i dem och försökte förändra ljudbilden, desto mer kändes det som om de sakta men säkert förlorade sin livsgnista. Så vi övergav det.

Den är full med intressanta ljud. Några av dem känns som om det stulits ur gamla tv-spels-kassetter, och sticker starkt ut från gitarrerna. Nästan som två världar som möts.

– Vi ville att de två världarna skulle gifta sig så mycket det gick, så vi arbetade med att dämpa gitarrbitarna, sätta dem i en ljudmässig karantän och bearbeta dem tills de kändes nästan omänskliga. Jag hoppas verkligen att vi lyckats skapa någonting som känns harmoniskt, mellan det och de mer organiska lätena.

Foto: Fernanda Pereira (Målning: Hugo Oliveira)

Någonting med skivan gav mig känslan av att det här verkligen var en destillering av vad Panda Bear var 2018; gitarrerna, harmonierna, de lånade ljuden. Det kändes som essensen av dina tidigare verk.

”Jag tycker ändå om att se den som en sorts önskan efter ett mer inkluderande och välkomnande samhälle”

– Det är essensen av delar av mina tidigare verk, absolut. Men samtidigt var det också ett försök för mig att knuffa in mig själv på ett område som kändes nytt och främmande. Sättet att använda sången på är någonting jag funderat på länge. Hur sällan den dubblas, hur det skulle gå att användas. Ett ljud som var mer fokuserat, mindre massivt. De senaste tre skivorna gick för mig verkligen ihop, det kändes som ett avslutat kapitel. Jag ville iväg från det, skapa någonting av de samling av de ljud jag hade i mitt huvud i nuläget.

Hur länge har du bott i Lissabon nu?

– Sedan 2004, så 14 år borde det bli.

Du har tidigare sagt att du identifierar dig mer med den europeiska livsstilen än den amerikanska. Jag har alltid upplevt att det finns något djupt amerikanskt med Animal Collectives musik, jämfört med dina soloverk som känns mer europeiska. En nästan aggressiv hektiskhet, jämfört med det mer metodiska och lugna.

– En av mina favoritsaker med Europa har alltid varit hur mångsidigt det är. Jag har svårt för den amerikanska tendensen där man försöker understryka separationen av allting. Europa har nog på det stora hela en mer inkluderande livsstil. Buoys är inte politisk och jag har inte försökt fylla den med politiska budskap, men jag tycker ändå om att se den som en sorts önskan efter ett mer inkluderande och välkomnande samhälle.

Jag upplever att det skapats en bild av dig på musikscenen, där du faller in i rollen som en sorts lugn och metodisk slacker. Känner du dig bekväm i den bilden?

– Jag vet inte om den stämmer, men jag tror inte jag känner någon stark motvilja inför den heller. När du står i någon form av rampljus, eller vad man nu ska kalla det, skapas det ofta en sorts avatar av dig. En som ser ut som, men inte riktigt är dig. Eftersom det är en sådan sak som verkligen är svår att styra försöker jag tänka så lite på det som möjligt. Jag menar, jag är ganska avslappnad. Men samtidigt så försöker jag ju jobba hårt, så jag vet inte om jag skulle kalla mig själv för en slacker.

Foto: Fernanda Pereira

Du studerade religion en kort tid innan du blev musiker. Vad drog dig ditåt?

– När jag studerade på universitetet, vilket var under en period då jag verkligen inte visste vart någonstans jag ville med mitt liv, var jag intresserad av teologi och konceptet av gud. Du vet, hur konceptet av gud manifesterar sig i olika kulturer och vad det kan vara och göra för människorna. Nu blev det inte så, utan istället så flyttade jag vidare till NY och Baltimore och började spela musik och ja … jag kom inte tillbaka dit. Men jag tänker på det. Hela tiden. Jag tycker fortfarande att det är enormt intressant.

”Jag har en tro och jag tror på något, men jag skulle inte säga att jag är religiös”

Skulle du anse att du är religiös?

– Jag har en tro och jag tror på något, men jag skulle inte säga att jag är religiös. Det finns ingen specifik religion jag knyter mig till, utan snarare ett brett intresse för det.

Kan du ibland önska att du var religiös? Att få ta del av den gemenskapen, upplevelsen och tron?

– Jag upplever inte att jag missar något, om det är det du syftar på. Det som är viktigt och värdefullt för religiösa människor, den känslan de får av sin tro, tror jag att jag får från andra saker i mitt liv. Jag tror att det då nog är mer ritualerna, rutinerna, den typen av struktur som jag kan längta efter. En del religioner har ju en plan för hur en perfekt dag ska se ut. Jag tror det vore skönt att ha det att hålla sig i ibland.

Panda Bear är aktuell med en ny video till senaste singeln ”Token”. Albumet ’Buoys’ släpps den 8 februari via Domino.