Egentligen heter han Erik Mellerstedt, men Bo Mehr är det namn han använder sig av för att kunna leva ut en annan musikalisk sida av sig själv än vad som tidigare varit synlig. En sida en bra bit från exempelvis The Nightmen, där han bidrog till ösig Malmö-rock ’n’ roll. I våras kom en singel vid namn ”Crying” och han har under sommaren delat scen med bland andra Sarah Klang. Nyligen kom uppföljningen, nämligen en hel platta full av känsla och person.
Albumet har fått namnet Dreamer, vilket är en titel som i mångt och mycket kan sägas beskriva en del av musiken. Ljudlandskapet präglas av en rymd, som ibland inger en känsla av att albumet spelades in i en kyrka som blivit en studio.
Plattan följer en viss mall. Det är välskrivna sånger stöpta i popmusikens formar. Men det finns tillfällen där mönstret bryts. Det avbrott som kanske fastnar allra mest är spår nummer fem: ”Nothing Left”. Spåret är nämligen som en blandning av något som The Lively Ones hade kunnat skriva och Jefferson Airplanes ”White Rabbit”.
Det sista spåret, som även är titelspåret, bryter även det mönstret genom att klocka in på nära åtta minuter och ha en sammansättning likt en raket. Till en början rör vi oss långsamt för att sakta men säkert passera den tredje minuten; och där blir vi medtagna på en resa som både snurrar, mullrar och rör sig mot ett kaos – för att sedan tas ner på marken mot slutet och vaggas till ro med stråkar.
I det stora hela är albumet ypperligt välljudande musik. Med personligt uttryck och lagom mycket överraskningar. Det är kanske just det där med lagom mycket överraskningar som gör att det inte når hela vägen fram. Men det når tillräckligt långt fram för att väcka en nyfikenhet om vad som kan komma härnäst från artisten bakom pseudonymen Bo Mehr.
[Adrian Recordings, 21 september]
