Australiensiska psychrockbandet King Gizzard & the Lizard Wizard har hunnit med massor sedan starten 2010. Debutalbumet 12 Bar Bruise släpptes 2012 och därefter har det blivit tolv albumsläpp, varav fem i fjol. Det sista av dessa (Gumboot Soup) släpptes på nyårsafton.
De sju musikerna med sångaren Stu McKenzie i spetsen gick på Linnétältets scen vid halvtretiden. De inledde briljant med ”Digital Black” som övergick i ett medley till en kort version av ”Vomit Coffin” och ”The Lord of Lightning”. Scenen var snyggt upplyst och på den stora skärmen bakom musikerna fladdrade olika färgglada bilder snabbt förbi. Det var vackert.
Spelningen handlade mycket om låtar från fjolårets plattor och vi bjöds bland annat även på ”Sleep Drifter”, ”Crumbling Castle” och ”Rattlesnake”. I den sistnämnda visade skärmen en snabb färd genom en dalgång, som jag upplevde det, men fördelen med den typen av bildspel är att man säkert kan uppleva det på många olika sätt.
Jag har sett detta skickliga band tidigare och slogs även då av likheterna mellan Stu McKenzies uppträdande på scenen och Alvin Lees framträdanden med Ten Years After. King Gizzard & the Lizard Wizard är ett mycket skickligt liveband som hanterar temposkiftningar på ett beundransvärt sätt och eftermiddagens spelning i Slottsskogen var strålande även i det avseendet. Det är alltid roligt när man ser band som inte följer normen och att ha två trummisar är häftigt, men blir ännu häftigare när de sätts mitt emot varandra mitt på scenen och basisten ställer sig längst bak.
Det hade blåst mycket under förmiddagen, men vinden mojnade ordentligt strax efter denna spelning. Om det hade något samband vet inte jag, men det är helt säkert att få människor lämnade Linnétältet oberörda efter denna spelning. Det var helt enkelt en väldigt snygg uppvisning från början till slut.
