Då var det återigen fredag och det firar vi genom att bjuda på en rad musiktips!
Kaleevi – ”Ida Vano” (låt)
Varför inte fira in helgen med lite malmöitisk afrobeat? Kaleevis nya singel och video kommer garanterat att sätta i gång fredagens bästa fest. Det svänger nämligen något enormt.
He Who Walks Behind The Rows – ”Henry (Portrait of a Serial Killer)” (låt)
Vi stannar i Sveriges tredje största stad, men byter genre radikalt. He Who Walks Behind The Rows bjuder på skräckfylld surfcountry med nya singeln som kommer som sjua inom snar framtid. Rundgång Rekords är skivbolaget som ger ut denna True Detective-doftande musik.
The Innocence Mission – ”Green Bus” (låt)
Den här fina duon från Pennsylvania var det alldeles för längesen vi hörde från. ”Green Bus” låter inte särskilt annorlunda mot vad de brukar göra, men den här melankoliska, halvakustiska mysindien låter inte likt något annat band. Så himla fint.
Japanese Breakfast – ”Dreams” (The Cranberries-cover)
Oregon-bördiga Japanese Breakfast har spelat in en cover på The Cranberries och det låter fantastiskt. ”Dreams” är verkligen en utmärkt poplåt som aldrig går ur tiden.
Snail Mail – ”Heat Wave” (låt)
Lindsey Jordan aka Snail Mail serverar melankolisk och charmig indierock som är omöjlig att värja sig emot. Oemotståndliga ”Heat Wave” är andra singeln från kommande debutalbumet Lush.
Billie Eilish feat. Khalid – ”Lovely” (låt/video)
Billie Eilish skrev vi om för mer än ett år sen, men faktum är att hon fortfarande bara är 16 år ung. I nya ”Lovely” teamar supertalangen från Los Angeles upp med singer/songwriter-kollegan Khalid och vi tippar världshit.
Ikhana – ”Nära mig” (låt)
Göteborgsbaserade Ikhana är en av hemstadens främsta och mest egensinniga R&B-artister och nya singeln ”Nära Mig” är klubbigare än tidigare material. Utvecklingen imponerar.
Marcia Mitchell – ”I Just Wanna Dance” (låt)
”Who Said Love Would Last Forever” med Miami-baserade Marcia Mitchell från Expansion Records-samlingen Luxury Soul 2018 är förslagsvis årets hittills bästa dansgolvsbanger. Uppföljaren är inte lika omedelbar och har inte samma utpräglade retrovibe, men står sig efterhand utmärkt på egna meriter.
