När Que Club:s Fabian Forslund intervjuade HYMNs Daniel Andersson nyligen, kunde man ana sig till en viss trötthet hos de bägge grabbarna när det kommer till fenomenet att musikskribenter kontinuerligt utnämner skivor eller låtar till ”årets hittills bästa”, eller liknande superlativ.
Tesen är att det gått inflation i hyllande. Att allt för stora ord används på tok för lättvindigt.
Därför vill jag genast utse Junior Brielles ”Forever & Ever” till en av årets bästa musikvideor. Inte bara för den TV-spelskitschiga, klubbiga Stockholmsestetiken – som får samtida svenska videor att verka helt blasé.
Inte heller för att alla medverkande ser ut som om de gått på abstrakta konstutställningar i Bratislava under ett par tre helger i rad, sedan gjort en snabb visit hos farmor i Nacka, klappat en katt, och åkt vidare till ett gött, drogliberalt rave i Grisslehamn.
Nej, bäst är den mest för själva ansträngningen an sich; den modiga pretentionen att göra en riktig musikvideo, helt utan ironiska uppslag eller fega alibin. En äkta popvideo där tre minuter är allt, och där alla andra band och akter kan dra åt helvete. Någon faller handlöst ner i en säng. Några andra röker cigaretter. På en tunnelbana dansar någon fult, med flit.
Delar av videon utspelar sig också på det numera mytomspunna gig, där Junior Brielle i ett maniskt skov har sönder en laptop mot golvet. Händelsen skulle senare omskrivas i extatiska ordalag av rockjournalisten Fredrik Strage – som antagligen befann sig på spelningen enbart relaterat till HYMNs idoga rapportering kring Junior Brielle.
När vi på HYMN nu stolt premiärar videon till ”Forever & Ever” kan man väl lugnt påstå att hajpen runt exilnorrlänningarna lär fortsätta. Och fortsätta. Forever & Ever.

Foto: Alexander Tillheden