Det var ett tag sen vi fick höra countrysångaren John Prines sånghantverk på skiva. Senaste gången var 2005, då han kom ut med albumet Fair & Square. Det är inte på något sätt så att han gått sysslolös, förutom att ha knockat cancern i rond nummer två har han även släppt samarbetsalbum med en drös namnkunniga artister. Men även om dessa plattor var bra är det skönt att ha honom tillbaka med sitt eget material.
The Tree of Forgiveness har alla de bitar som kan önskas av ett album skrivet av en av de bättre historieberättarna från USA. Det är iakttagelser från livet formulerade på det sedvanligt simpla men mästerliga sättet Prine alltid gjort. Det finns ett visst mått av kontemplerande genom backspegeln, vilket ger en känsla av melankoli. Döden är ständigt närvarande, men även politiska vittnesmål i form av ”Caravan of Fools”.
Skivans producent, Dave Cobb, behöver ingen närmare presentation. Trots sin ringa ålder i förhållande till stjärnan på albumet har han lyckats med bravur. Han låter Prine stå i centrum med sin gitarr och låter melodierna i samklang med texterna föra musiken framåt. Det är på detta sätt Prine bör behandlas, det finns inget behov att omringa honom med ett rockband – även om moderna storheter som Jason Isbell och Amanda Shires gästar honom. Ett äkta par och tillika kraftpaket inom genren, vilket tydligt hörs med Isbells slide-spel och Shires violinspel på spåret ”God Only Knows”.
Materialet har, som ovan nämnt, ett berättande som kikar bakåt och även kontemplerar döden. Detta märks kanske bäst på ”When I Get To Heaven”, det avslutande spåret som musikaliskt bär spår från Prines tidiga karriär och även hans underfundiga sätt att skriva sånger. En potentiell karaokelåt där Prine berättar vad han ska göra i livet efter detta:
”When I get to heaven, I’m gonna shake God’s hand
Thank him for more blessings than one man can stand
Then I’m gonna get a guitar and start a rock ’n’ roll band
Check into a swell hotel; ain’t the afterlife grand?
And then I’m gonna get a cocktail: vodka and ginger ale
Yeah, I’m gonna smoke a cigarette that’s nine miles long”
Det låter som en plan, Mr. Prine.
[Oh Boy Records, 13 april]
