Familjen – Kom

Familjen är tillbaka! Johan T Karlsson släpper sitt fjärde album Kom, det första sedan Allt på rött 2012. Det doftar Familjen ut i fingerspetsarna, det känns som att återse en gammal vän.

Albumet börjar ganska safe men några spår in hittar vi guldklimpen “En gång till” som riktigt greppar tag i dansnerven. Den får mig att vilja stå på ett fullt dansgolv på en svettig klubb och dansa tills jag inte kommer ihåg vad jag heter. Den flåsiga sången i den upprepade textraden “en gång till, jag lovar jag gör vad du vill, kom närmre nu kom tätt intill” tar låten precis dit den ska. Denna kommer gå varm i mina lurar ett bra tag framöver.

Överlag är det en bra skara låtar, men några sticker ut. “Rök och speglar” skulle jag vilja påstå är av nästan samma kaliber som dundersuccén “Det snurrar i min skalle”. Den är inte bara intressant melodimässigt utan också vad det gäller text med fyndiga referenser som “gläns, så som bara du kan, över sjö och strand”.

Vad gäller skivans produktion är den stundtals lite för tunn och simpel – som i “Aldrig att jag skulle vara tyst nu” – medan den känns mer fulländad i andra låtar.

Utöver Familjens vanliga dansanta popdängor finner man något annat i det senaste albumet. Han har beskrivit det som att stora delar av albumet berör det politiska. Detta är extra tydligt i spåret “Mitt i natten”. Den politik han sätter sig emot, tillsammans med vissa ljudmässiga kvaliteter, får mig att dra paralleller till Jonathan Johansson och hans Lebensraum! från 2015. Det verkar finnas en gemensam känsla som båda skånesönerna har snappat upp.

Ibland kan gäster på ett album kännas krystade och malplacerade men på Kom tillför de verkligen det där lilla extra. Skivans finaste nerv hittar vi i vemodiga “Kan vi bara låtsas” där vi får höra sång av Ninsun Poli, som även varit med och skrivit låten. Hon är verkligen ett ess i Familjens rockärm. Utöver Ninsun Poli kan vi även höra Bebban Stenborg från Shout Out Louds​ ​i “Allt som ändå var du”. Även Sabrina Ibenjellals gästar med spoken word i låten “Mandem”, en text som väcker obehag men känns väldigt viktig att få sagd.

Det helt instrumentala på plattan kommer i form av de två inramande låtarna “Sverige” och “Kom, allt är klart”, och med det ett nytt fokus. Det handlar mer om ljuddesign än renodlad musikproduktion, vilket jag verkligen uppskattar. Men en sak man kan sakna är en riktigt fet instrumental danslåt. Något i stil med hans tidigare “Mönster” eller “It Began in Hässleholm”.

Sammantaget är Kom ett starkt album med många riktigt bra låtar och ett tydligt sound. Familjen lyckas med bedriften att balansera den nya samhällsmedvetna och vuxnare approachen med det lekfulla och naiva.

[Karlssons Musikkontor, 2 mars]

7