Det är första gången någonsin som Los Angeles-baserade Lord Huron besöker Danmark när de ikväll gästar ett utsålt Lille Vega.
Men trots spelningens höga biljettryck är det fortfarande förvånansvärt många som ser ut som frågetecken när man nämner bandets namn. Lyckligtvis har musiken börjat få större spridning i samband med att några av deras låtar figurerat i olika tv-serier såväl som film. Framförallt efter att låten ”The Night We Met” tilldelades en viktig roll i den omtalade Netflix-serien 13 Reasons Why har antalet människor som känner till deras existens ökat hastigt, särskilt hos den lite yngre publiken.
Nästan tre år har gått sedan Lord Huron släppte sitt senaste album Strange Trails (2015), men de påbörjade 2018 att via sociala medier posta ett par kryptiska videor som uppmuntrade till spekulationer om en ny release, och har precis gått ut med information om att deras tredje fullängdare Vide Noir mycket riktigt släpps i april i år. Som symbol för detta nya album har de valt en grön, lysande emerald som de även har en stor LED-lampeversion av bakom sig på scenen – och som bidrar till en väldigt snygg och effektfull ljussättning.
Ben Schneider, grundare och frontfigur, äntrar scenen tillsammans med sina fem bandmedlemmar – varav de flesta han känt sedan barnsben. Den stora emeralden i bakgrunden lyser nu orangeröd och de börjar kvällen starkt med ”The World Ender” för att sedan lättsamt klargöra att det inte kommer pratas så mycket, utan att de är här för att spela ”a bunch of songs.”
De varvar skickligt låtar från både Strange Trails och det första albumet Lonesome Dreams (2012), för att sedan följa upp med den lätt Motown-doftande ”Waiting By the River” från Vide Noir, som avsevärt höjer mina förväntningar på det nya albumet.
Stämningen i lokalen är hög och spänd inför de nya, ännu ej släppta alstren. Hos mig finns det dessvärre även en viss nervositet eftersom Strange Trails enligt min mening är något av ett magnum opus – ett av väldigt få album jag hört som jag anser levererar en så hög standard att jag vågar sträcka mig till att påstå att inte en enda låt är dålig. Det är musikaliskt mångfacetterat och innehåller otroligt välskrivna texter som skickligt förmedlar känslor, såväl som en intressant historia – snyggt berättade via Schneiders sång.
Jag vill och förväntar mig med andra ord att det här ska vara fantastiskt, att liveframträdandet ska förmedla samma rus som studioinspelningarna. Tyvärr lever det inte riktigt upp till förväntningarna. Sången dränks flera gånger i musiken och det är som om det vore med mening, att Ben Schneider håller igen – smärtsamt medveten om att hans röst inte riktigt räcker till, utan stundvis skär sig och därmed inte förmår att ge sig hän.
Trots denna besvikelse är det ändå huvudsakligen en positiv upplevelse att se Lord Huron live och det sången saknar i röstomfång vägs upp av karisma och mycket välskrivna texter.
