Det har gått 5 år sedan Rhyes mystiska release av debutalbumet Woman. Första singeln ”Open” släpptes anonymt och det började spekuleras om huruvida bandets sångare Mike Milosh var man eller kvinna. Rhye har därefter flitigt jämförts med bland annat Sade.
Sedan förra albumet har instrumentalisten Robin Hannibal lämnat projektet och Milosh har gjort 476 konserter med Rhye. Och det är något som märks på Blood. Milosh har på det nya albumet övergett trummaskinerna för livetrummor i sin ambition att låta albumet bli mer som en liveupplevelse, något som har gett albumet ett mer organiskt och bitvis mer dramatiskt sound.
Medan Woman var en berättelse om ett lyckligt förhållande utspelar sig Blood i sviterna av ett uppbrott. Albumet inleds med lågmälda men samtidigt dramatiska ”Waste” där Milosh sjunger “I’m going through them changes” över lågmälda trummor och handklapp. Men på albumet visar Rhye även upp sin mer funkiga sida, exempelvis på ”Count to Five” och ”Phoenix”. I ”Phoenix” märks det att Blood inte är ett deppigt uppbrottsalbum, det är tydligt att Milosh är redo att gå vidare.
Rhye är lika slickt, intimt och fjäderlätt som tidigare. Blood är inte ett perfekt album, men det är fortfarande en fröjd för örat att höra Mike Milosh röst.
[Loma Vista Recordings, 2 februari]
