Acorn Falling skildrar dåtid, nutid och framtid

acorn_falling2018_1

När HYMN listade 2015 års bästa album hamnade Acorn Fallings lågmält experimentella 2nd Plateau of Normalcy blott en placering under Justin Biebers storsäljande popkoloss Purpose. Idag släpps uppföljaren The Northern Transmitter på kassett, CD och i digitalt format.

Acorn Fallings tredje album The Northern Transmitter är ett mörkt, suggestivt och mycket fascinerande elektroakustiskt album med en större ljudbild än föregångaren. Att vi bland gästerna hittar The Bad Seeds trummis Thomas Wydler säger en del om hur det låter. Och det gör det även att John Contreras, som bland annat har spelat med Current 93, medverkar. Anton Lindskog ställde några frågor till Lars Kivig, den Köpenhamnsbaserade kompositören som ligger bakom projektet.

Hur länge har du jobbat på det nya Acorn Falling-albumet?

The Northern Transmitter kommer ut på dagen exakt tre år efter förra Acorn Falling-skivan 2nd Plateau of Normalcy. Jag har jobbat på albumet hela tiden med undantag för en låt: ”I’m OK” som jag skrev och spelade in redan 1999. Jag hittade den på en av mina gamla demokassetter och har gjort en ny version. Man kan fortfarande höra originalet på min Soundcloud.

Kan du berätta lite om temat på skivan?

– Det är ett konceptalbum som löper i tre parallella spår: Dåtid, nutid och framtid. Sedan är det upp till lyssnaren att själv upptäcka hur de knyter an till varandra. Albumet målar upp ett antal olika tänkbara framtidsscenarion som är baserade på vår historia och på hur världen ser ut i dag. Berättelser om krig, klimatförändringar, en överbefolkad planet och en sönderfallande demokrati.

Det vilar en apokalyptisk stämning över delar av albumet.

– Ja, vi lever ju i Donald Trump-eran. De förändringar som har skett under det senaste året kommer att få mycket allvarliga konsekvenser. Visst tycker jag vi har många anledningar att vara optimistiska inför framtiden. Men det finns också väldigt många anledningar att vara starkt oroad. Konsekvenserna blir ödesdigra om vi inte lyckas ta oss ur den nedåtgående spiralen.

”Konsekvenserna blir ödesdigra om vi inte lyckas ta oss ur den nedåtgående spiralen”

Du har med ett stort antal gästartister på albumet, till exempel Christine Owman som spelar cello i ”As We Wait”. Har gästerna påverkat utformningen av albumet?

– De har haft väldigt stor betydelse, vilket också var min förhoppning när jag valde ut dem. På tal om Christine Owman, så älskar jag cellons speciella klang men har själv ingen aning hur man spelar på instrumentet. Visst hade jag kunnat använda mig av samplade ljud men det blir aldrig detsamma.

– Att bjuda in gästartister är också ett sätt att skaffa nya vänner, nätverka och knuffa fram gränserna för den egna kreativiteten. På The Northern Transmitter har jag kommit mycket längre än vad jag hade kunnat göra på egen hand. Var och en har fått fritt spelrum att använda sin egen unika kreativitet.

The Northern Transmitter har ett större sound jämfört med de två mer avskalade föregångarna. Var det medvetet?

– Ja, jag har samlat ihop några väldigt skickliga danska musiker som utgör själva kärnan av bandet: Danny Søndergaard på trummor (som jag har spelat ihop med i mer än 20 år i mitt andra band My Beloved), Jan Kromann på bas och Anders Rex på gitarr. Målet var att skapa ett sound som ”känns live” och ge mer dynamik och slagkraftighet åt det musikaliska uttrycket. Jag ville även få ihop ett bra liveband som jag kan ta med mig så att jag slipper göra spelningarna ensam med förinspelade back tracks.

– Fem av de åtta låtarna på The Northern Transmitter spelades in live under juni månad i Soundscape Studios i Köpenhamn. Jag är själv mycket nöjd med resultatet!

Som vanligt har du även designat omslaget till albumet, kan du berätta lite om det?

– Jag har spelat in album och designat skivomslag i 21 års tid nu men det här är mitt mest utmanande projekt hittills. Omslaget bygger till viss del på en abstrakt målning som är gjord av Pia Almsturp, en gammal vän till mina föräldrar –  men även en bild av en gammal tysk parabolantenn som utgör en stark kontrast. Målet var att få in en metallisk struktur för att kombinera med något mer abstrakt.

– Det är de två spåren i mitten av albumet – “Transmitter Charging” and ”The Transmission” – som håller i skivans kärnbudskap. Jag tycker omslaget återger det väldigt bra.

acorn_falling2018_2