Det kan tyckas konstigt, men beskedet om Johannes Brosts bortgång tog hårdare på mig än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Det var ju svårt att inte tycka om Brost.
Visst kommer många av oss att minnas Johannes Brost som skådespelare. För gemene man och damen på gatan kommer han såklart alltid vara förknippad med sin karaktär Joker i SVT:s långkörare Rederiet. Ett fåtal kanske snarare associerar honom med den smygrasistiska ambassadören i Sean Banan-filmen. Personligen håller jag Brosts insatser i Bröllopsfotografen, Min så kallade pappa och Avalon som hans främsta rollgestaltningar.
Men, Johannes Brost var så mycket mer än ”bara” skådis. Han var även buksvåger med Kungen. Men framförallt var han kompis med Mick Jagger. Inte minst Johannes Brost själv har ofta varit noga med att påpeka just detta.
En osannolik vänskap kan tyckas. Visst delar Jagger och Brost diverse intressen, men samtidigt är det Sir. Mick Jagger vi snackar om. Att han – världens största rockstjärna – skulle umgås med Johannes Brost mer eller mindre frivilligt ter sig som en smärre orimlighet. Vissa (läs: Flashback-användare och andra hobbykonspiratörer) hävdar gärna och ofta att Brost bara är Rolling Stones så kallade ”kokainkvarn” i Stockholm. Ryktet faller emellertid på sin egen orimlighet, för visst måste det finnas enklare sätt att få tag på kola än att hänga med Johannes Brost?
Enligt Johannes Brosts memoarer Dö inte nyfiken! ska de ha träffats i Malmö sommaren 1965. Brost drev då en popklubb tillsammans med Ola Ström, som vi ju känner som Ulla-Bella i det – milt uttryckt – sexistiska barnprogrammet Solstollarna. Klubben hade de fått överta av en lirare vid namn Viking Nelson, vilken enligt Brost ”såg ut som en blandning av trollkarl och hallick”.
Det verkar hur som helst ha varit bra drag i Malmö under mitten av 60-talet. Allt från världskändisar såsom The Temptations, Kinks och Mannfred Mann till nationella storheter som Hoola Bandoola Band, Hep Stars och Tages besökte klubben för att spela eller ”bara för att festa”. Dessutom var Brost polare med ”varenda popmusiker i stan” och ”hade full koll på vilka band man skulle boka och vilka plattor som skulle finnas i jukeboxen”.
Att diverse celebriteter ”körde sina berömde moves på dansgolvet” var som sagt vardag, men en kväll i juni glider Mick Jagger, Keith Richards och Brian Jones in på klubben. De tre engelsmännen i page slår sig ner i en soffa och Johannes Brost serverar dem öl och mackor. Jagger frågar då om det möjligtvis är något ”party going on” i stan. Brost visar sig ha dålig koll på det rådande hemmafestutbudet, men en ”snygg tjej” överhör samtalet och föreslår att de rullar hatt i hennes föräldrars villa ute i Limhamn.
Väl framme visar Keith Richards helt omotiverat upp en medhavd whiskeyflaska för Johannes Brost och förklarar att han ”aldrig åker någonstans utan ett helrör i beredskap”. Några minuter senare är flaskan tom varpå Keith och Brian övertalar den snygga tjejen att länsa sin pappas barskåp. Som kompensation för den utskällning hon senare lär ha fått drar Keith fram ”en tennisboll av sedlar” ur byxfickan och räcker tjejen pengar som, enligt Brost, motsvarar långt över inköpspris.
Senare under kvällen får Brost napp på en ”tjej med fin figur” och när de letar efter någonstans att idka samlag råkar de av misstag gå in i ett rum där Mick Jagger ”knullade en skitsnygg tjej”. Detta lilla missöde till trots blev alltså Brost kompis med Mick Jagger och de andra i Rolling Stones. Dagen efter festen i Limhamn flyttar bandet temporärt in i Ola Ströms sjurummare (!) och efter några hårda veckor av fest, partaj, galej och allmänt hålligång följer Brost med på deras sommarturné.
Mick Jagger. Foto: Sofia Blomgren/Rockfoto
På något sätt har Johannes Brost sedan dess lyckats hålla kontakten med Rolling Stones och träffat dem ”med ojämna mellanrum”. Även om Brost länge var den enda källan på deras vänskap så har i alla fall undertecknad misstänkt att Mick Jagger inte alltid har varit lika exalterad över att hänga med Johannes Brost som vice versa. Av förklarliga skäl har Jagger heller aldrig bekräftat den så kallade vänskapen. Som journalist bör en kanske förhålla sig källkritiskt till detta då denna vänskap gynnar Brost väsentligt mer än the other way around.
Den tveksamma källan till trots har det blivit någon slags tradition att intervjua Johannes Brost varje gång som Rolling Stones besöker Sverige. I regel brukar dessa intervjuer emellertid inte resultera i mer än lösa spekulationer och förhoppningar å Brosts sida. När Stones i höstas spelade i Stockholm publicerade Aftonbladet till exempel en artikel med rubriken ”Johannes Brost om planen: Vill träffa Rolling Stones” (vilket väl måste anses som en sänkt ribba för ”plan”?).
Det var därför något av en lättnad när Mick Jagger i samband med Johannes Brosts bortgång för första gången bekräftade deras vänskap.
– Vi kommer att sakna hans humor och hans generositet. Han var en underbar kille, sa Mick Jagger till TV4, och även om det är ett anmärkningsvärt kort uttalande gällande en kompis som har dött så är det i alla fall något.
I sin självbiografi konstaterar Johannes Brost att ”när det är dags kommer jag knappast att dö nyfiken”, och det är svårt att inte tro honom. Få har inom loppet av en kväll fått en egen nyckel till Café Opera, spelat roulette med Totta Näslund, smufflat med en total främling nere vid Strömmen samt bevittnat när Tommy Körberg drar ladd inne på Café Operas herrtoalett (källa: Johannes Brost)
Att vara på first name-basis med Mick Jagger var med andra ord kanske inte det mest spektakulära i Johannes Brosts minst sagt händelserika liv – men väl värt att nämna.
