Det här är en unik platta, skapad genom artificiell intelligens och maskininlärning. Det finns alltså inget band och inga människor bakom musiken. Och det märks.
Numera tycks mycket handla om att flytta olika uppgifter från människa till maskin. Självkörande bilar, tänkande kylskåp, geostängsel och annat är i dag relativt vanliga företeelser. I takt med utbredningen upptäcks allt fler brister i att låta teknik ersätta den mänskliga hjärnan, inte minst i trafiken där det ofta krävs mer än bara ren, kall maskininlärd teknik.
Så, hur klarar då maskinerna att skapa black metal på egen hand? Rätt uselt, faktiskt.
Det ska sägas att jag har hört mycket black metal skapad av livs levande människor, som har låtit betydligt värre än så här, men det betyder inte att det här är bra på något som helst sätt.
Algoritmerna har skapats med Krallice-plattan Diotima som referens – det här är alltså maskinellt skapad musik baserad på en enda referens. Det är som om ett band bara hade hört ett enda gitarrljud, ett enda trumljud och en enda typ av musik någonsin, och sedan skapat sin egen.
Det som verkar vara svårast för maskinerna är – inte det minsta oväntat – känslan. Det känns verkligen som att någon har klippt och klistrat musiksnuttar ganska random, helt utan det flyt och den harmoni som åtminstone de flesta musiker faktiskt behärskar. Det är lite som om en treåring hade suttit med en sax och klippt sönder ett kassettband och sedan tejpat ihop det efter bästa förmåga.
Lika illa är det med låttitlarna och omslaget; känslolösa efterapningar som inte gör en jäkel, förutom männen bakom projektet, det minsta glad. Samma sak gäller för övrigt syskonprojekten med The Dillinger Escape Plan och The Beatles som förlagor – ren dynga.
Jag har absolut ingenting emot teknik i vardagen – tvärtom omfamnar jag den ofta – men musik ska skapas av människor. För hur statisk och maskinell musik än har kunnat låta sedan Kraftwerk gjorde Autobahn, har det alltid funnits människor bakom komposition, framförande och produktion.
Att gå över den tröskeln må vara ett kul experiment, men där måste det stanna. Musik är konst, inte döda ettor och nollor.
[Dadabots, 16 november]
