“Prester som voldtar barn.
Imam roper “Jihad” med Koranen i hånden.”
Från “Himmelen”
Arif briljerar med ett hav av ställningstaganden och känslor i och med det nya släppet. Det vi får på Meg & Deg Mot Alle är en salig blandning av kärlekshistorier och personliga berättelser om Oslos smuts, men det är också ett filosofiskt, religiöst och ett politiskt ifrågasättande. Ljudbilden varierar från electrobeats till old school-hiphop. Texterna har råa och ofiltrerade formuleringar – en självmedvetenhet med inslag av självironi. Arif visar på insikt i sina texter. Kontrasterna i upplevelsen ger en livfull känsla.
Mixtapet inleds med ett stämningsfullt intro av förställda röster. Andra spåret “Soju” slinker sedan smidigt in med underbara harmonier och känns som ett förspel till vad som komma skall. “Hvis du vil så drar vi nå ba’ si hva’ du vil.” Och även om det är menat som ett annat typ av förslag så det en resa vi blir medtagna på.
Vi får se en mångfald kvalitéer under resans gång. Från mitt kvinnliga perspektiv verkar “Tamagotchi” anspela på klitorisstimulans eller ett omättat behov av någonting (“Trykker på knappen som Tamagotchi”); men oavsett vad som åsyftas känns formuleringen som ett genialt drag. Det är ett upplyftande element att texten fokuserar på tjejens kontroll över situationen och njutningen, vilket verkar i linje med “Du Bestemmer” av Unge Ferrari – de levererar på ett sätt som känns fräscht och självklart.
En av de mest träffsäkra låtarna på skivan är “Syrin Blues” där ljudbilden präglas av old school-vibbar och lyriken av fyllebeteenden. Det är plågsamt relaterbart hur hans frustration sprider sig i musiken som i desperation att hålla fast vid ett förhållande som är över. “Hun vet hvordan vi dudes er. Vi dudes er en gjeng med fulle bitches som alltid jager no’ bitches.” Spåret ”Meningsløs” ger en fortsättning på berättelsen om hur han upplever sina förhållanden. “Du er den siste jeg ser før jeg legger meg, første når jeg står opp.”
Mixtapet innehåller även låten “Alene” som var en av de mest flitigt spelade låtarna i sommar och har nominerats till Årets låt i P3 Gull Norge; också singeln “Av&På”/“Ballerina” finns med – låtar om aspekter av förhållanden, från förälskelse till förakt, som sveper in oss i en sammetslen gemytlighet med gungande afrobeats.
Ett litet minus är de sporadiska inslagen av telefonsamtal, om än de är roliga känns de lite tagna ur tomma intet. Det är inte helt tydligt hur de relaterar till de andra spåren och även om de stundtals är komiska, allvarliga eller söta så blir det godtyckligt och tveksamt om det binder ihop historien. Överflödigt helt enkelt.
Men det som känns intressant med Arif är att han har en stor vidd och många strängar på sin lyra. Spektrumet sträcker sig från dansant, till eftertänksamt, till fyndigt. Få har en så bred skicklighet att förmedla reflektioner och resonemang som Arif utan att det luktar hybris. Musiken är ödmjuk samtidigt som att den har attityd.
En favorit – “Himmelen” – är en filosofisk och politisk reflektion om den värld vi lever i och dess dubbelmoral. Går det att leva och vara en god person? Spåret tycks sammanfatta hans tillvaro – ett försök till att fylla livet till bredden. En kavalkad av electrobeats når våra öron i ett harmonisk ackompanjemang av monotoni blandat med Arifs raka rap. Det finns en drömmande lidelse i spåret som förstärker hoppfullheten. Stilen ger en effekt av stream of consciousness – randomiserande tankar i vardagen. För att dra paralleller skulle jag beskriva det som att Silvana Imam gör en avskalad hiphopversion av “The Past is a Grotesque Animal”; och jag skulle bara vilja att det fortsätter minst lika länge till (ca 12 min) eller en evighet. “Himmelen” knyter ihop säcken, och därefter som en lyckokaka kommer “SSS” – en bäddad säng att kura ner sig i som avslutning.
Det som är genomgående konsekvent i Arifs stil är ett upplyftande groove – även i spår med bistert budskap finns humor och värme. Det finns mycket mer att säga om detta fyr(verk)eri till mixtape så jag vill avsluta med en fras från “SSS” som återspeglar mixtapet i sin helhet: “Det er for trangt for alle mine drømmer.”
[Nora Collective, 17 november]
