Efter att i nästan tjugo år ha frontat det amerikanska kultbandet The Icarus Line är Joe Cardamone numera solo.
Som soloartist fortsätter han i den experimentella fåra som The Icarus Line plöjt fram på de senaste skivorna, men som numera är musiken mörkare och mer elektroniskt baserad. I början av november gav sig Joe Cardamone ut på Europaturné som förband till Mark Lanegan, en turné som ikväll kommer till Göteborg och som på lördag når Stockholm.
När började du arbeta med det här soloprojektet?
– Egentligen har jag jobbat med det i många år, genom att göra beats på min laptop, heminspelningar som jag suttit och gjort på nätterna. Jag spelar inte datorspel så det var mitt sätt att stressa av. Och sen när The Icarus Line la ner för ungefär två år sen så började jag fundera på hur det skulle vara att sjunga över alla de där beatsen jag gjort.
Vad är målet när du gör musik nu?
– Målet är att göra något nytt. En sorts musik som ser på punk eller rock eller pop på ett annat sätt. Texterna är de mest direkta jag nånsin skrivit, jag håller mig till sanningen även när den gör ont.
Vad har du för setup när du spelar live?
– Just nu är det en enmans multimediashow, men det kan ändras när som helst.
Har du några mer släpp på gång?
– Jag kommer fortsätta släppa singlar månadsvis, och ett mixtape är på gång. Singeln ”New Cross” släpptes precis och videon till den kommer snart. Filmen Holy War II kommer också snart, nästa år tror jag.
Berätta om filmerna som du gjort, Holy War och nu Holy War II.
– Den första Holy War-filmen gjordes för att utveckla ett visuellt språk, ett visuellt universum, för musiken. Musiken är en förlängning av det visuella och det visuella är en förlängning av musiken. Också de fysiska produkterna är lika viktiga som de andra elementen. Vi startade ett kollektiv i Los Angeles som heter American Primitive – det är som en bläckfisk där varje arm har ett eget nervsystem. Nästa år kommer det fler filmer och andra skapelser från oss.
