
Arkivbild. Foto: Björn Bergenheim / Rockfoto
Avantgardisterna och industrial-pionjärerna Laibach är just nu ute på turné med albumet Also sprach Zarathustra. Albumet bygger på musik som de skrev till en teaterpjäs baserad på Nietzsches litterära verk. Föreställningen sattes upp Anton Podbevšek-teatern i Novo Mesto hemma i Slovenien. Musiken har till stor del kommit till som reaktioner på regissören Matjaž Bergers instruktioner.
Also sprach Zarathustra rymmer en del av den mest svårtillgängliga och skissartade musik som, ständigt oförutsägbara, Laibach har gett ut under karriären. Under spelningen på KB fylls de lösa konturerna från albumet i något. Med två keyboardister, gitarr och livetrummor i sättningen får den karga, avskalade ljudbilden en varmare klang.
Det är snyggt, stämningsfullt, fascinerande och stilrent. Känslan förstärks av en ljussättning, hämtad från teaterföreställningen, där silhuetter av bland annat djur och nyfödda barn flimrar förbi. Musiken är till stora delar instrumental och sångaren Milan Fras, ikväll iklädd en lång glittrande rock med matchande glittrande byxor, får nöja sig med att vandra omkring på scenen och, med stor inlevelse, recitera fraser som ”Dunkel, dunkel ist der Nacht”.
Det är dock under konsertens senare hälft, när Laibach hemsöker sitt äldre material, som det verkligen lyfter. Technoexperimentet ”Wirstchaft ist Tod” från 1992, dyker upp i en suggestivt pumpande version och blir kvällens mest dansanta ögonblick. ”Hell: Symmetry”, från WAT (2003), passar den dramatiska inramningen förträffligt i det fläskigare arrangemanget med vocodersången som backar upp Milan under refrängen. Industrieposet ”Brat Moj” från 1983, har hängt kvar i setlisten från förrförra Malmöbesöket och, även den här gången, är det en av konsertens dramatiska höjdpunkter.
Sångerskan Mina Špiler, som varit en del av kollektivet Laibach sedan albumet Volk (2006) har på senare år vuxit till att bli en av de allra viktigaste medlemmarna. Ikväll får hon vänta drygt halva spelningen med att göra entré innan hon får sjunga den vackra ”Vor Sonnen-Aufgang”. Med hennes karismatiska scenspråk blir det höjdpunkten på konsertens inledande Also sprach Zarathustra-del.
Laibachs ständiga lek med politiskt laddade symboler (som dock har tonats rejält ner på senare år) och populärkulturella referenser har också gjort dem till musikvärldens mest oförutsägbara – och enligt mitt tycke kanske mest intressanta – coverband. Och kvällen avslutas med en av de absolut bästa covers som de gjort på senare år: En Nick Cave-mörk, Einstürzende Neubauten-gnisslig tolkning av Blind Lemon Jeffersons bluesklassiker “See That My Grave Is Kept Clean”.