KO:MI – en unik debutant

komi1(1)

En musikskribent får ofantliga mängder pressmeddelanden, pitchar och promolänkar. Tusentals skivor och artister går årligen genom inkorgens skärseld – endast några ynka procent kommer ut på andra sidan.

Även bland de som tillhör den där minoriteten som inte går i papperskorgen efter – i bästa fall – några minuters lyssning är det få som faktiskt är riktigt unika, särskilt som debutanter. Men de finns!

Finska Sanna Komi är en artist som genast känns både genuin och unik. Det märks direkt att hon har en kvalitativ kreativitet som sträcker sig längre än hos de flesta. Under namnet KO:MI släpper hon snart sin solodebut Songs of Them, men hon är långt ifrån ny i gamet. Faktum är att hon har så många bollar i luften att hon inte själv är helt säker på exakt hur många. Just nu sjunger och spelar hon i ”åtta-ish” olika projekt, varav det mest långlivade är Pintandwefall, som funnits i snart 12 år och har släppt fem plattor.

Bland de övriga projekten finns namn som Iisa, Cats of Transnistria och Kynnet. Genrerna spänner från pop via ambient till slamrig garagerock, vilket skvallrar lite om hennes bredd.

Pressmeddelandet kallar KO:MI för ”DIY chamber pop”, men Sanna själv tvekar inför att sätta en etikett på sitt verk.

– Jag är dålig på att beskriva min egen musik. Jag är för nära den, så jag får lita på andras beskrivningar. Men chamber pop är väl rätt nära, tror jag. Jag kombinerar ju olika element från samtida klassisk musik med typ popmelodier. Jag har i och för sig gjort det mesta kring skivan själv, men DIY-biten handlar också om att jag ogillar när det blir för polerat. Det var därför jag ville att Risto Ylihärsilä skulle producera och mixa skivan – jag visste att han inte skulle överproducera den.

I pressmaterialet står också att din debut är ett visuellt album och ”ett soundtrack till påhittade filmer”…

– Det där är också något som kommit från andra. Jag har många konstnärer bland mina vänner och flera av dem blev så inspirerade av de här låtarna att de ville göra videor till dem.

Men är texterna baserade på filmer, ren fiktion eller hämtade från verkligheten?

– Vissa av dem är inspirerade av filmer. Kill Your Darlings (från 2013, red anm) till exempel, som handlar om beatnikrörelsens brutala början. De har oftast en vag koppling till en befintlig berättelse eller en händelse i mitt eller någon annans liv. Men låtarna får snabbt eget liv, vilket jag hoppas sedan utvecklas i olika riktningar beroende på vem som lyssnar.

Sanna Komi spelar en mängd instrument och skötte i stort sett allt på Songs of Them själv. Producenten Risto – eller som hon kallar honom: ”producentgeniet” – körde trummaskin, beatbox och synthar, men resten stod Sanna för. Jag frågar vilka instrument hon kan spela och vilket som är hennes favorit.

”Violin är det enda jag är formellt skolad i”

– Jag spelar violin, piano, bas, gitarr… Jag älskar i stort sett allt jag kan skapa ljud med. Jack of all trades, master of none! (skratt) Jag kan faktiskt inte välja en favorit, för instrumenten betyder så olika saker för mig och har så olika användningsområden. Violin är det enda jag är formellt skolad i. När jag spelar live med KO:MI är det med just violin, och effekter och en looper. Bas är annars det jag känner mig mest bekväm med live, gitarr är livsviktigt när jag skriver rocklåtar, och jag skrev nästan alla skivans låtar på piano. Att välja ett instrument betyder att jag måste välja bort resten och det blir liksom för begränsande.

komi2(1)

Just ordet ”begränsande” är totala motsatsen till känslan man får av Songs of Them. Låtarna är otroligt varierade och skiljer sig ofta en hel del från varandra. Bredden var dock inte planerad.

– Låtskrivandet var en lååång process. Även om slutarrangemangen gjordes hyfsat snabbt, använde jag element, demos och dikter-som-blev-låttexter från långt, långt tillbaka. Jag tror att jag lägger större vikt vid vilken atmosfär och känsla en låt framkallar, än vid melodier och harmonier. De kommer sedan intuitivt och genom improvisation, när jag hittat känslan jag vill bygga vidare på. Jag avskyr repetition! Eller kanske snarare: jag älskar att experimentera och utforska – och att fly komfortzonen. Och jag antar att det gör att låtarna låter olika.

Till sist: vilka är dina influenser?

– Före och medan jag skrev de här låtarna lyssnade jag mycket på Susanne Sundfør, Ane Brun, Soap&Skin, Ludovico Einaudi och Philip Glass, vilket tveklöst influerade mig undermedvetet. Mer medvetet är mina ultimata topp 3 singer-songwriter-idoler – min heliga treenighet! – PJ Harvey, Kate Bush och Joni Mitchell, som jag älskar för deras mod och mångsidighet. Men när jag skriver låtar tänker jag aldrig på annan musik, utan plockar inspiration från filmer, böcker och konst – vad som helst som får mig att känna något som jag sedan kan förvandla till musik.

’Songs of Them’ släpps via Svart den 3 november.