Popaganda fredag: LÉON och Joy infriar förväntningarna – annars svaga kort

Ana Diaz. Foto: Pao Duell / Rockfoto

HYMNs Alejandra Cerda rapporterar från Popagandas första dag. Läs om bland annat Ana Diaz, Léon och Joy.

Stockholmsfestivalen Popaganda är återigen igång på Eriksdalsbadets område. När jag anländer till festivalområdet står Ana Diaz på lilla scenen. Hon har en liten trupp med sig, två körsångerskor och två musiker. Solen gassar medan hon spelar och jag tänker att jag borde valt något som inte är svarta jeans.

Ana Diaz är en rutinerad och fantastiskt tekniskt duktig sångerska, texterna är personliga och välformulerade, men det lyfter liksom inte riktigt. Bandet och kören är osynkade i sitt uppträdande; medan den ena ser ut att vara soloartist så fixar den andra med håret och de andra två gör inte mycket för helhetsintrycket.

Ana Diaz strålar, har försiktiga mellansnack och frågar om vi ska sjunga med i hennes låt ”Starkare”. Jag funderar på om det är ödmjukt eller om det är osäkert? Ana Diaz och hennes band har potential till att bli den bästa akten på vilken festival som helst, men under hela spelningen väntar jag på att något ska lossna.

Tyvärr är det en känsla som återkommer under festivalens första dag.

Jag besöker pubområdet och dricker välkyld cava till Stockholmspris. Som tur är så är den riktigt god. Jag går vidare och undersöker möjligheterna att dricka vatten. Vid vattenstationen finns enbart kranar och inget att dricka ur. Har du inte varit förutseende nog att ta med en flaska, utan kork och innehåll, blir du tvungen till att köpa en Loka för 30kr. Ett rimligt pris i Stockholm, men ingen annanstans.

Poddlaget. Foto: Adrian Pehrson / Rockfoto

Istället för konstsim är det i år dags för simtävling. Det finns bl.a. ett arrangörslag, ett besökarlag och en liten del av HYMN (Festivalpodden) finns representerade i poddlaget. Poddlaget förlorar stort, men är glada ändå.

När brittiska The Vaccines spelar på stora scenen börjar det fyllas på med folk på området. Kvällen fortsätter i liknande lunk. Folk är glada, dricker dyr dricka, äter dyra popcorn och dyr mat från någon av alla foodtrucks som står uppställda.

LÉON med band är samspelta, trygga och har en fin publikkontakt. De står för kvällens bästa spelning.

I en klass för sig är också Joy som får lilla scenen att verka just liten. Joy bjuder på rosa konfetti, sprutande eld och värmer upp Stockholm. Panda da Panda gästar och skåningarna charmar. Men viktigast av allt: Joy säger något som får stämningen att skifta från öppen till viktig. Hon berättar om sin mammas självmord och hur låten ”Du är så vacker och så äls” fått sin titel från den lapp hon hittade framför sin mamma. Hon berättar att hon nyligen förlorat en vän på samma sätt och hon säger att vi inte ska glömma att vi är vackra och älskade.

Kvällen avslutas av Phoenix, som jag är för frusen för att se.