Philadelphia-gruppen Sheer Mag flyger in på Loppen, sveper med sig publiken i en virvelvind och försvinner lika snabbt igen. Vad var det som hände egentligen? HYMNs skribent Krister Bladh var i Köpenhamn igår och försöker beskriva intensiteten.
Sheer Mag har länge varit ett punkband som vi insatta hyllat över allt annat och som har lyckats göra precis allting rätt. Från de avpolitiserade feministiska texterna till den överstyrda produktionen och flörten med kritvit, chauvinistisk 70-talsrock med stora bokstäver. För att inte tala om det som gjort dem till ett enigma – som de metal-inspirerade, mörka skivomslagen och att de bara släppt EP-skivor. När jag såg dem i Malmö för några år sedan var det som ett barnkalas där man tycker om alla så mycket, men är lite för blyg för att säga något.
Igår var första dagen på deras första ”riktiga” Europaturné, på etablerade Loppen och med något så klassiskt som en debut-LP som de precis har släppt. Vi hade aldrig väntat oss att de ens skulle göra ett album, eller att göra ett försök att nå den alternativa mainstreampublik som fallit pladask för t.ex. King Gizzard & the Lizard Wizard. När kvintetten kommer upp på scen verkar de först vara på lite dåligt humör, i alla fall har de inte fått något soundcheck och de vägrar prata med publiken.
Istället låter de sin maffiga backline tala för dem, och när riffen börjar spruta fram tar det inte många minuter innan halva Loppen dansar. Det känns som ett annat band, ett bättre band. Men samtidigt som jag hoppar upp och ner i takt med de andra i publiken uppmärksammar jag att det fortfarande är deras äldsta låt ”Fan the Flames” som får folk att verkligen släppa loss.
Jag har hunnit lyssna en del på albumet Need to Feel Your Love innan konserten och känner mig kluven. Inte lika kluven som The Guardian som för några dagar sedan recenserade den med toppbetyg och idag gjorde om det med en 2:a som resultat. Pitchfork hyllar deras flört med disco, men jag känner mig inte övertygad. Jag gillade den smutsigare produktionen på deras singlar och framför allt gillade jag låtarna mer. Sheer Mags nya material låter visserligen väldigt likt, men 12 låtar på raken blir lite för mycket av det goda. Allra bäst är de på ”Just Can’t Get Enough”, som ni kan höra i klippet nedan.
Live däremot är det en helt annan sak. Tiden skenar och plötsligt är konserten och extranumret slut. Efter att ha insett hur fult det kan låta med punkband som sjunger på svenska och danska (bl.a. värmer Sista Bossen och De Høje Hæle upp för Sheer Mag) låter Tina Halladays enorma röst som ljuv musik i öronen och resten av bandet imponerar minst lika mycket med sin energi och tighthet. Kanske är jag bara bortskämd av tidigare upplevelser av bandet, både live och på skiva, men igår saknade jag någon slags närvaro. Visst vill man bara försvinna bort i musiken på en rockkonsert, men det hade kunnat bli så mycket mer. Sheer Mag är ett band som kan förändra världen – om de vill.
