Nikki Lane fick Pustervik att blomstra

Arkivbild. Foto: Björn Bergenheim / Rockfoto

Den svenska sommarkvällen kan vara något av det vackraste som går att uppleva. Trädens allt grönare blad susar sådär försiktigt med vinden och en koltrast står på ett hustak och sjunger som bara en koltrast kan sjunga. Det är tidig torsdagskväll i Göteborg och stadens uteserveringar grönskar också på sitt sätt. Det kanske inte alltid är en musikklubb man tänker på att besöka en sådan kväll, men kan även en musikklubb stå i full blom en vacker junikväll som denna.

Klubben Woody West och Pustervik har fått finbesök från Nashville i form av Nikki Lane som gör sin enda spelning i Sverige under denna turné. Hon har hunnit släppa tre album hittills och det senaste, Highway Queen, släpptes så sent som i februari i år och är en av årets finaste plattor. Det är mycket folk på plats och en väldigt behaglig stämning.

Nikki Lane med band gör entré på scenen vid 21-tiden. Inledningen känns lite trevande med ”Highway Queen” och ”700000 Rednecks” från senaste plattan, men därefter spelar hon briljanta ”You Can’t Talk To Me Like That” och Pustervik börjar långsamt grönska.

Konserten fortsätter med en bra mix mellan gammalt och nytt och några toppar är fina ”Gone, Gone, Gone” och ”Set The Sun”. Men det är en spelning som stundtals präglas av lite berg- och dalbana. De långsamma låtarna lyfter genomgående mer än de snabbare. En riktig höjdpunkt är när hon sjunger några låtar, bland annat fina ”Out Of My Mind”, bara tillsammans med gitarristen. Då framstår hennes sång som allra bäst.

Hon hinner även med en cover av Mickey Newburys ”Why You Been Gone So Long” från slutet av 1960-talet och ”All Or Nothin'” som denna kväll, märkligt nog, får tankarna att gå till Eric Clapton och hans ”Cocaine”. Konserten avslutas på bästa sätt med ”Right Time” och ”Jackpot” och publiken är, med all rätt, väldigt nöjd.

Det blir extranummer och först ut är en rykande version av ”Walk Of Shame” innan det är dags för den definitiva avslutningen i form av Bob Dylan-covern ”You Ain’t Goin’ Nowhere” som framförs i The Byrds-stil. Med på scenen är Kim Abelsson, en av eldsjälarna bakom Woody West, och tiden står plötsligt helt stilla och Pustervik förvandlas till en stor, blommande sommaräng. Det är en oerhört vacker konsertavslutning på alla sätt.

Europaturnén avslutas i Norge och på vägen har Nikki Lane bland annat spelat på Primavera Sound (både i Porto och Barcelona). Därefter fortsätter hon att turnera i USA under sommaren. Hon kommenterar själv att hon vid förra besöket spelade i den Lilla Klubben och att hon denna gång spelar på stora scenen men med stängda balkonger. Nästa gång är nog balkongerna öppna och Pustervik helt fullsatt. Allt annat vore väldigt konstigt efter denna fina kväll.