Jag tror inte att det finns en enda Isbell-platta som går att anse som dålig, eller ens medelmåttig. Han är en lysande låtskrivare och tillika musikmakare. Med hans verk Something More Than Free som främsta förmedlare av hans ypperliga artisteri.
Isbell tillhör gruppen av Nashville-artister som pekar finger åt countrypop-eliten och gör musik som är mer välarbetad. Med texter som, likt guldera-countryn från 60- och 70-talen, avverkar livet ur en mer sanningsenlig och naken version än den avskyvärda bro-countryn gör, visar de var (de tycker) skåpet ska stå när det kommer till country/rock-musik från Nashville.
Plattan The Nashville Sound är Isbells senaste alster och redan vid första sekunden hörs det tydligt att Isbell valt att skruva upp volymen och har även valt att bli uppbackad av ett fullt band, vilka, med några få undantag, öser för fullt plattan genom.
Som namnet antyder är skivan inspelad i RCA:s legendariska studio i Nashville. På sin tid en fantastisk studio där alla från Elvis till Gillian Welch sjungit in sina låtar. Studion har ofta fått cred för att vara just den plats där det legendariska Nashville-soundet skapades. Vad det soundet innefattar idag är något oklart, i alla fall om man tar sig en titt på Billboards country-lista. Men det kanske är just det Isbell vill förändra och hävda att hans platta är år 2017 ”äkta” Nashville-sound.
Men frågan är hur detta senaste Nashvillesound låter? För att hålla det kort: den låter bra. Men den låter inte lika bra som föregående album. Det som främst sticker ut är musiken och inte så mycket texterna. Det är fruktansvärt välspelat rakt genom och en fröjd att lyssna till, men helheten är inte riktigt lika ruggigt välgjord som tidigare. Ibland vandrar tankarna iväg till John Mellencamp och jag undrar lite vart Isbell hittat sin inspiration. Inget ont om Mellencamp, som är en fantastisk artist, problemet är bara att tankarna vandrar till Cougar-perioden, vilken inte var någon höjdare. Från 1983 och fram till 90-talet kallade han sig för John Cougar Mellencamp.
Men allt som allt har Isbell och hans band gjort ett bra jobb där borta i RCA:s studio B. Som man sa när jag gick i skolan: VG.
[Southeastern Records, 16 juni]
