Blondie – Pollinator

Tivolit kommer till stan igen. Först tänker du inte gå dit, det är ju samma gamla tivoli som kommer med jämna mellanrum, men sedan får du höra att de har uppdaterat sitt utbud och införskaffat nya åkattraktioner, så du köper en biljett ändå. I entrén står som vanligt Debbie Harry och Chris Stein, de rutinerade karnevalsgeneralerna i Blondie, och tar emot med öppna armar. De har saknat dig och lovar valuta för pengarna, det här kommer att bli party och alla ska med!

Det första du slås av är hur välbekant det är. Du som inte varit på tivolit på flera år känner ändå igen allt, atmosfären, färgerna och ljuden. Plötsligt slungas du tillbaka till den tid då du älskade att gå hit och grips av en oemotståndlig lust att klappa i händerna, dansa och hoppa, precis som när du var här för första gången. Tivolit har på ett imponerande sätt lyckats återskapa sig själv, det ser ut och låter som om det vore 1978 igen.

De första åkturerna är fantastiska. Du börjar med ”Doom or Destiny” (som lika gärna hade kunnat heta ”Hanging On The Telephone”), en berg- och dalbana som inte alls är så läskig som namnet antyder, även om den bjuder på både skruvar och loopar. Bredvid dig i vagnen sitter Joan Jett och rockar loss i takt med svängarna. Sedan springer du glatt över till ”Long Time”, där Dev Hynes aka Blood Orange väntar ivrigt för att ta med dig i sina ”Heart Of Glass”-liknande radiobilar. ”Already Naked” är en hisnande färd, som påminner om Gröna Lunds Pop-Expressen. Discosnurrande ”Fun” är precis som den låter, tack vare Dave Sitek från TV on the Radio, som vet hur man sätter fun i funfair. Sedan anländer den gamle räven Johnny Marr till festen och tillsammans testar ni spöktåget ”My Monster”, som tar er till mörkrets hjärta och är skrämmande bra.

Alla karuseller är dock inte lika roliga. Trots att du får sällskap av både Nick Valensi från The Strokes och Sia är ”Best Day Ever” en stor besvikelse. Det är Fritt Fall, fast på det dåliga sättet. Upphämtning sker tack och lov med ”Gravity”, en virvlande cyklon med Charli XCX vid spakarna som får det att kittla i magen. ”When I Gave Up On You” är en old school kärlekstunnel, som tyvärr är lite för dammig och seg (och sorglig) för att du ska kunna bli förälskad, trots att du har medlemmar från The Gregory Brothers på var sida. I lustiga huset ”Love Level” blir du underhållen av blåsinstrument och komikern John Roberts från Bob’s Burgers, och nu börjar det kännas som att det spretar lite väl mycket åt alla håll på det här nöjesfältet. Passande nog heter nästa stopp ”Too Much”, fartfyllda slänggungor som får dig att skratta och svänga igen.

Trött, yr och full av sockervadd och färgglada slushies stapplar du iväg mot dagens sista attraktion, det majestätiska pariserhjulet ”Fragments”. Man ska avsluta på topp och det är precis vad som nu händer. Här kommer alla känslorna på en och samma gång, ”these oceans of emotion will crash once they hit the shore” vrålar Debbie Harry, medan ni stiger högre och högre mot himlen. Blondie bevisar att man aldrig blir för gammal för att driva ett tivoli och definitivt aldrig för gammal för att besöka ett.

[BMG, 5 maj]

7