För några år sedan släppte Göteborgsbandet Gamla Pengar det lysande debutalbumet Här kommer kriget och förra året kom den lika briljanta EP:n Ingen kan allt men alla kan dra åt helvete.
Nu arbetar bandet – så smått ska det visa sig – med nytt material och är dessutom aktuella med ett gig på minifestivalen Search And Destroy i Stockholm i maj. Vi ställde några frågor till sångaren Mikey Lennartsson.
”Låtarna finns men vi har bara repat in tre stycken”
Det sägs vara ett album på gång. Hur långt har ni kommit?
– Man kan inte ju inte säga att det är på gång direkt, låtarna finns men vi har bara repat in tre stycken. Jag hade förhoppningar om att det skulle vara inspelat och klart innan sommaren, men det känns inte längre realistiskt. De senaste två åren har varit jäkligt sega med avhopp och annan skit, vilket lett till att det nästintill stått stilla. Det tog över ett år att hitta en ny trummis efter att Andreas hoppat av och i vintras lämnande Jörgen skutan. Det är inga hard feelings oss emellan, men när sådant händer känns det jäkligt frustrerande. Nu har vi dock full sättning igen och jag hoppas att det ska börja ta fart.
Kan vi förvänta oss en lika genial titel som på förra årets EP Ingen kan allt men alla kan dra åt helvete?
– Den blev ju väldigt poppis så pressen är påtaglig, haha. Vi kommer i alla fall göra vårt bästa.
Hur går det till när ni skriver låtar? Vem gör vad?
– Jag eller Florens [Johan Meiton] spelar oftast in demos hemma var och en för sig. Sen tar vi med dem till replokalen och arrangerar fram till rätt form med hela bandet. Efter det skriver jag texten.
Vad inspirerar er när ni skriver låtar?
– Textmässigt brukar det vara något nytt avslöjande om någon korrupt politiker eller något annat tråkigt nyheterna rapporterar om. Väldigt ofta handlar det om hur kapitalismen och överdriven konsumtion håller på att ta kål på hela vår existens. Budskapet brukar vara att gå samman och kämpa mot detta, men jag vet inte ens om jag tror på själv längre. Känns väldigt hopplöst, för få människor bryr sig tillräckligt för att offra några bekvämligheter. Lyckligtvis är det inte detta sega som inspirerar oss musikaliskt. Där är det bara att lyssna på all bra musik som finns, så löser det sig.
”Ofta handlar det om hur kapitalismen och överdriven konsumtion håller på att ta kål på hela vår existens”
Vad var det som gjorde att ni bytte skivbolag från Beat Butchers till Gaphals?
– Vi kände bara för att testa något nytt egentligen, se om en ny miljö kunde få oss att växa lite. Gaphals är väldigt drivna och har mycket på gång så när de visade intresse ville vi se vad det kunde leda till. Tyvärr sammanföll ju detta med all skit jag berättade om tidigare, så vi har ju inte kunnat satsa i den utsträckning vi egentligen hade velat. Med det sagt så var Beat Butchers svingrymma och lät oss göra allt precis som vi ville, toppsnubbar helt klart. Vi är fortfarande polare och det är inte omöjligt att det dyker upp något slags samarbete i framtiden trots att vi ligger på Gaphals nu.
Är det stor skillnad att jobba med Gaphals?
– Svårt att svara på, inte vad det gäller kontakten med oss i alla fall. Men jag kan tänka mig att deras arbetsflöde ser annorlunda ut då de jobbar lite mer heltid med bolaget.
Vad har ni på gång 2017?
– Vi har lite gig inplanerade nu i april och maj. Ska bli jäkligt gött att spela på Search and Destroy i Stockholm 12/5 till exempel. Men mest ser jag fram emot att få tummen ur och spela in nästa album!
