En obönhörlig sorg, ilska och frustration över flyende människor som sköljs upp på Medelhavets stränder. Det sjunger albumaktuella Ossler om i ”Ute på ön”. Videon är ungefär lika rivande obehaglig och kall som låten. Premiär och intervju avnjuts här!
Förra veckan släppte Ossler ifrån sig sitt efterlängtade, sjunde soloalbum Evig himmelsk fullkomning, som hyllades både här och där. Plattan spelades in live (utan publik) på stockholmska Teater Galeasen i juli förra året, producerat av Christian Gabel från 1900 och bob hund. Efter inspelningen framförde Pelle Ossler albumet inför den lyckliga skara som fick plats inne på Galasen under festivalen Stockholm Music & Arts.
Men nu är albumet alltså ute för alla öron att höra – och här och nu premiärar HYMN en ruggig musikvideo till det rätt ruggiga albumspåret ”Ute på ön”. Videon är regisserad av Sara Broos.
Vad låten handlar om? Läs det här – och läs sedan en längre intervju med Ossler nedan!
– En obönhörlig sorg, ilska och frustration över flyende människor som sköljs upp på Medelhavets stränder.
Hej Pelle! Hur känns det nu när albumet är ute?
– Det känns bra, och albumet har blivit väl mottaget!
Hur lätt eller svårt var det att få till den här skivan?
– Det är aldrig lätt för mig. En utdragen process under strama ekonomiska gränser. Men det är det värt och jag har fått gott stöd från Razzia och alla medverkande på plattan.
”Den kan verka mörk för vissa, men ljus och hoppfull för andra”
Du har ju fått väldigt fin respons, som sagt. Jan Gradvall skriver i DI Weekend att du just släckte ljuset. För det är ju en rätt mörk platta …
– Allt är relativt. Den kan verka mörk för vissa, men ljus och hoppfull för någon annan. Det beror på vad lyssnaren är van vid eller i vilken fas i livet.
Känner du dig såhär mörk inombords till vardags?
– Det är en väldigt mörk tid nu. Jag har det relativt bra och lever som jag brukar, men när jag sjunker in i mig själv – som jag måste när jag ska skriva en text, få till ett ljudlandskap eller göra en bild – då dyker skuggorna upp, och jag försöker inte väja för dem. Nej, jag känner mig inte mörk inombords, men något förvirrad.
Varför valde du att spela in på det sätt du gjorde? Hur tror du det påverkade resultatet?
– Har aldrig kunnat vänja mig vid traditionella inspelningsstudios. Ofta är det ett rum med ganska anonym akustik för att såväl pop som dansband som metal ska funka. Och är det ett särpräglat ljud som man då kan härleda till vissa artister, och om det är artister som stinker, så vill man ju inte ha det soundet. Sen kan man ju som många i dag sitta med sin laptop, använda pluggar och artificiella. Det är helt okej, men jag ville ha ett alldeles eget rumsljud och speciell närvaro på den här inspelningen.
Varför jobbade du med Christian Gabel från bob bund?
– Gabel är ett fåordigt snille! Vi har jobbat ihop i mer än tio år i olika sammanhang och mitt förtroende för hans input är grundmurat. Jag vet sällan vad han egentligen tycker om det vi håller på med under processen, och den osäkerheten är nog ganska nyttig för resultatet. Allt Christian gör blir bra.
Och Slowgold – hur träffade du henne? Krävdes nån övertalning för att få med henne?
– Amanda hörde av sig till mig för några år sen, som en tänkt duettpartner till en platta hon höll på med. Detta har aldrig hänt mig någonsin! Alltså, jag har gjort gitarr på en massa plattor, men aldrig sång. Dels anses jag av många inte kunna sjunga alls, plus den skånska dialekten. Så jag blev nyfiken och lyssnade på hennes grejer och blev ganska slagen av Slowgolds originalitet och såklart Amandas underbara sång. Duetten brann inne eftersom jag hade en fotoutställning i Karlstad samma helg som de spelade in. Men vi träffades en och annan gång och lärde smått känna varandra. Jag ville ha Amandas röst på min platta och hon ville vara med.
Vilken låt på plattan känns starkast i dig själv? Varför?
– ”Ute på ön”! Den är central på plattan. En obönhörlig sorg, ilska och frustration över flyende människor som sköljs upp på Medelhavets stränder. Den fasansfulla anledningen till flykten och sen det ”upplysta” Europas samlade motvilja till medmänsklighet och anständighet. Fan… Trots alla tekniska och sociala framsteg som gjorts, är människans psyke kvar någonstans i medeltiden.
Varför fick låten så hårda gitarrer?
– Gitarren blev inte tillräckligt hård.
Du har ju med ”hen” i en låttitel. Fanns några betänkligheter eller diskussioner kring det?
– Nej, inte mer än diskussioner med mig själv. Jag försöker göra mig vän med ordet. När det dök upp i skrift tyckte jag att det var så fult, och när någon använde det på P1 lät det löjligt. Sen var det en debatt ett tag, för och emot, och det blev ju ännu larvigare. Folk var rasande på båda sidor. Och samtidigt, i en annan del av världen, slår man ihjäl kvinnor med stenar för att de inte gjort som gubbarna bestämt. Proportionerna …
Vad ville ni åstadkomma med videon till ”Ute på ön”? Fick ni till det?
– Det är närmast kusligt att bilderna i videon som Sara Broos satt ihop är så lika de bilder jag försökte få fram i musiken. Ytterst märkligt. Eller inte. När jag jobbade med musiken till hennes film ”Speglingar”, pratade vi också om andra saker såklart, och många av tankarna som föddes då gav material till innehållet på plattan. Möjligen planterade Sara bilderna i mitt huvud innan jag skrivit musiken? Jag tycker videon är fantastisk. Inte övertydlig och man måste sitta väldigt djupt i SD-sörjan för att missuppfatta budskapet. Videon är inte gjord för att sälja plattan utan för att förstärka låten, vilket den gör!
Vem borde se den här musikvideon?
– Alla.
Vad ser du mest fram emot i år?
– En skälig inkomst.
