Under sin första vecka som president stoppade Donald Trump omedelbart flyktingmottagningen i USA i 120 dagar framåt. Han förbjöd all invandring från muslimska länder som Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen på obestämd framtid. Han införde sanktioner mot USA:s fristäder för papperslösa. Samtidigt tittade övriga världen på och förfärades över hur en person som Trump kunnat bli USA:s nya president. Oddisee ställer sig istället frågan: ”What is there to fear?/I’m from Black America, this is just another year”.
Brooklynbaserade producenten och rapparen Amir Mohammed el Khalifa, eller Oddisee som han kallar sig, har släppt musik som oberoende hiphop-producent i över ett decennium. The Iceberg är hans tredje släpp på bara tolv månader. Efter förra årets instrumentala The Odd Tape och EP:n Alwasta är han nu tillbaka med ett nytt album.
Oddisee är inte rädd för att i sin musik ta sig an stora och svåra frågor. På sitt nya album vill han få människor att gräva djupare i sin förståelse för världens problem. The Iceberg är ett album som spänner över teman som bland annat ras, religion och politik.
På inledningsspåret ”Digging Deep” stakar Oddisee ut vägen för det tema som genomsyrar hela The Iceberg. Här uppmanar han lyssnaren till kritiskt tänkande och att alltid tänka själv och inte bara tro på vad andra säger, ett budskap som är skrattretande aktuellt i en tid då USA har en president som ständigt presenterar ”alternativa” fakta.
Albumets bästa spår ”Like Really” inleds med souliga gitarrer och drivs sedan framåt av Oddisees avslappnande rappande om dagens politiska landskap. Spåret är både produktions- och textmässigt ett av albumets starkaste.
Musikaliskt har Oddisee jämförts med J Dilla och han har tidigare sagt att han har inspirerats av tidiga hiphop-akter som De La Soul och A Tribe Called Quest, vilket delvis märks i produktionen. På The Iceberg blandas hiphop, jazz, soul och funk i en härlig mix som visar att denna typ av hiphop är (nästan) lika aktuell nu som under A Tribe Called Quests storhetstid i början av 90-talet.
På The Iceberg sätts texterna i förgrunden och musiken får agera kuliss till Oddisees politiska manifest. Ibland får musiken stå tillbaka väl mycket och når inte hela vägen fram, men när musik och text är synkade blir det riktigt bra.
[Mello Music Group, 24 februari]
