Lovisa Thurfjell (från bl.a. Tiger Bell och Rewind) släpper idag sin debutsoloskiva under namnet Hundmänniska. Det korta minialbumet Det är som det är lyckas på sina sju spår leverera både solklara punkdängor – som ”Res dig upp” och ”Ha d bra (dra åt helvete)” – och snygga ballader som avslutande ”Bitter smak”.
Du har bytt språk, och till viss del stil. Hur kommer det sig att du började skriva den här sortens låtar istället för det du höll på med i Tiger Bell?
– Det är ju lite konstigt med idéer, att ibland vet man inte riktigt var de kommer ifrån. De här låtarna, plötsligt så fanns de bara där. Först tänkte jag inte så mycket på att jag höll på med något annorlunda, när det bara var att jag skrivit någon låt på svenska. Men sen, när låtarna fortsatte komma på svenska, så blev det tydligen att jag hade något nytt på gång.
– Ibland så vet man saker som man inte riktigt vill erkänna. Det kan finnas tankar som är så obekväma att man orkar inte tänka dem. Men nånstans vet man. Och för mig tror jag de här låtarna som bara kom var ett tecken på det. Jag var inte nöjd med min tillvaro, varken min musikaliska tillvaro eller livet i allmänhet, och de här låtarna var mitt sätt att säga det till mig själv.
”Ibland så vet man saker som man inte riktigt vill erkänna”
Finns det i texterna också, de här tankarna?
– Ja absolut, så är det verkligen. Mycket handlar om uppbrott liksom, att byta riktning. Det var där mina tankar gick.
– När jag började spela in så ville jag göra allting tvärtom mot hur jag gjort förut. Innan de senaste inspelningarna jag gjorde så hade vi repat jättemycket. Så när vi väl gick in i studion så var allt redan bestämt och själva inspelningen kändes inte särskilt kreativ och kul. Så innan inspelningen av Det är som det är så repade vi bara två gånger och sen så gick vi in i studion och spelade in. Och det funkade ju! Det var så spännande att se att det faktiskt funkade, att det inte behövde vara så inrepat och styrt. Sen i framtiden så kanske jag vill repa mer än två gånger, för det blir ju lite sådär, men ändå, det funkar faktiskt.
Skivan är producerad av dig och Åsa Johnsen, hur kom det sig att du valde att samarbeta med henne?
– Jag känner henne sen innan, vi arbetade på Popkollo tillsammans. Jag har aldrig jobbat tillsammans med henne förut inom musiken, men jag visste ju att hon var duktig och har extremt bra musiksmak. Och att vi alltid har kul ihop. Det var viktigt för mig att det skulle vara kul. Jag har gjort för mycket som inte känts så roligt.
– Sen kändes det tryggt att arbeta med henne också. Jag ville inte hamna med någon snubbig producent som pekar med hela handen och inte lyssnar. Eftersom jag aldrig jobbat på det här sättet förut, utan band, så kändes det extremt viktigt att alla inblandade skulle vara sådana som jag litar på.
”Jag ville inte hamna med någon snubbig producent som pekar med hela handen”
Har du hunnit spela mycket med Hundmänniska?
– En del. I höstas gjorde jag en rad akustiska spelningar med olika sättningar, och nu under våren har jag spelat ett par gig med fullt band. Jag kör på lite olika sätt med Hundmänniska, det där är säkert också en motreaktion. Förut var det lite väl mycket samma sak hela tiden live, så nu vill jag ha lite friare tyglar.
– Jag vill kunna köra allt från klubbspelningar med full line-up till avskalade gig med bara mig och en gitarr i ett vardagsrum. Jag vill känna mig fri i hur jag uppträder. Jag tycker att låtarna jag skriver ska vara så bra att de funkar oavsett om jag spelar dem helt solo med en akustisk gitarr eller om jag backas av ett band.
– I helgen spelar jag förresten i Malmö, på Plan B med Arre! Arre!, MANKIND och Holy Now.
Jävlar vilken bra line-up!
– Eller hur! Det kommer bli så kul, jag känner medlemmarna i MANKIND sen länge, och jag känner Arre! Arre! också, det kommer bli speciellt. Och sen spelar vi i Lund dagen efter. Sen vet jag inte riktigt. Jag gör en sak i taget. Det får bli så nu när jag gör allt bokande själv, det blir för svårt annars. Men jag hoppas att jag får spela massor i sommar. Festivalgig är det roligaste jag vet, så jag hoppas verkligen det blir mycket festivaler.
Har du några planer på att spela in nytt?
– Ja, jag har en del nya låtar. Det är det som är så konstigt med musik, att det är en sådan uppskjuten process. Som det här som jag släpper nu, det var färdiginspelat i januari förra året. Och nu har jag helt nya låtar som jag skrivit. Jag vill verkligen spela in, för att spela in är något av det roligaste. Jag längtar tillbaka till studion.
