Kite
Oberoende göteborgska skivbolaget Progress Productions grundades 2004 av Torny Gottberg. Tyngdpunkten ligger på svensk synthpop och EBM men släppen omfattar även fler genrer och fler länder.
Med grundidén att leverera kvalitet över kvantitet är bolaget idag en av de absolut viktigaste aktörerna för synthscenen i Sverige. Här väljer HYMN:s Anton Lindskog ut tio släpp ur Progress Productions omfattande katalog.
8kHz Mono – Monochromator (2004)
Första släppet på Progress Productions satte ribban högt. Efter technoprojektet ZKH valde Krister Hessling att blicka bakåt i den elektroniska musikhistorien med 8kHz Mono. Monochromator är ett tungt och melodiöst electroindustrial-album, präglat av Kristers stora science fiction-intresse (han är för övrigt även fältforskare i Riksorganisationen UFO-Sverige). Krister är numera delägare i Progress Productions men vi väntar fortfarande på uppföljaren med 8kHz Mono.
Necro Facility – The Room (2007)
Numera ingår ena Necro Facility-medlemmen Oscar Holter även i låtskrivar- och producentduon Holter/Erixson som bland annat gör låtar åt Amy Diamond. Vid den här tiden hade han dock ännu inte kommit ut ur popgarderoben. På The Room stavas den väldigt uppenbara förebilden Skinny Puppy. Och aldrig har avståndet mellan Vancouver och Degerfors känts kortare.
Terror Punk Syndicate – Extended Playtime (2007)
Även, nu nedlagda, Terror Punk Syndicate blickade mot Nordamerika och det ”klassiska Wax Trax-soundet”. Enda fullängdaren Extended Playtime är funkig skräcksynth av mycket hög klass.
Kite – Kite (ep 2008)
Deras senare ep:s må låta större och rymma fläskigare produktioner. Det är ändå anmärkningsvärt hur fullständiga Kite lät redan i ”Ways to Dance”, första låten på den minimalistiska debut-ep:n – och hur konsekventa de har varit sedan dess. Synthpopsensationen Kite må ha ökat i popularitet med åren men har stannat kvar på Progress Productions för den artistiska kontrollen.
Henric de la Cour – Henric de la Cour (2011)
Det var här vi bekantade oss med den Henric de la Cour vi känner idag. Henric blev ”Fisksätras Nosferatu” när de gotiska tendenserna som vi tidigare kunnat ana oss till hos både Yvonne och Strip Music fick fullt spelrum på första elektroniska soloskivan.
Kingdom of Evol – Dark Passages*Nocturnal Incidents (2012)
Det var precis allt vi hade kunnat önska oss från ett nytt album med Freddie Wadling år 2012. Kingdom of Evol, som den framlidne, folkkäre expunkaren och skräckfantasten startade ihop med Per Svensson, är rotade i blues, postpunk och psykedelisk rock men blickade, under Wadlings ledning, framåt mot något mörkare och märkligare.
Vanligt Folk – Vanligt Folk (ep 2013)
”Det är viktigt att skriva om något annat än hjärta och smärta” konstaterade Vanligt Folk när jag intervjuade dem i början av karriären. Ett antal ep:s och en fullängdare senare ligger den första självbetitlade ep:n mig fortfarande varmast om hjärtat. Abstrakt cut up-poesi tonsatt med tung, skruvad och adrenalinstinn DAF-inspirerad EBM.
Wulfband – Wulfband (2014)
Hemliga, maskerade Wulfband existerar i en parallell verklighet där tiden har stått stilla sedan Nitzer Ebb släppte That Total Age år 1987. Duon gör rå, avskalad och adrenalinförbrännande EBM av det mest primitiva, aggressiva (och moshpitvänliga) slaget. Mullrande synthbasar, piskande trummaskiner och aggressiv skriksång i toktempo – helt oemoståndligt!
Agent Side Grinder – Alkimia (2015)
Tråkigt nog det sista albumet som Agent Side Grinder släppte i femmannaformatet (i början av 2017 valde tre medlemmar, däribland sångaren Kristoffer Grip, att hoppa av bandet). Alkimia visade en ”mognare”, mer melodiös och lättillgänglig sida av bandet utan att vika en tum från den starka förankringaren i gammal EBM och industrial.
Cosmic Overdose – Total Koko (återutgåva 2016)
Twice A Man, Sveriges kanske viktigaste och mest långlivade elektroniska band, hette ursprungligen Cosmic Overdose. Då hade de inte den allvarliga och melankoliska framtoning som kommit att utmärka dem, utan kunde döpa låtar till saker som ”Oy Oy Oy (Köttbulleboys)”. Boxen Total Koko buntar ihop de två album som Cosmic Overdose gav ut under åren 1978 till 1981 med massor av tidigare outgivet material. Ett högst essentiellt stycke svensk musikhistoria. Hela boxen finns ej på Spotify, men däremot Final Koko, ett av albumen som ingår.
