2011 kom Kapten Röds senaste skiva Fläcken som aldrig går bort. Den innehåller några fantastiska spår som ”Ju mer dom spottar” och den otroligt gungiga ”In kommer ting”. Jag såg honom 2011 på Uppsala Konsert och Kongress och kunde där konstatera att det här var vägen som den svenska musikscenen var på väg att gå. Man kan väl också säga att Kaptenen banade vägen för svensk reggae i offentligheten genom att vinna årets artist på P3 Guld-galan 2012. Men sen blev det tyst.
För ett tag sen funderade jag på var Kapten Röd tog vägen och började leta efter ny musik från honom att lyssna på. Men det fanns inte så mycket mer än några gästinhopp, ett exempel är den fantastiska låten ”När Solen Går Ner” av Aki från Labyrint.
Vi ska väl heller inte glömma att han gästade Håkan Hellström på Ullevi 2014. Det som går att läsa sig till är att huvudfokus legat på producerande av andra artister och enstaka inhopp för att pusha artister han själv vill ha fram.
Men så annonserade han att ny musik var på väg igen, och i förra veckan släpptes singeln ”Över min döda”. Det doftar genast klassisk Kapten Röd. Det som hela tiden varit hans signum är den brutala ärligheten i hans texter. Om att kämpa för det man tror på och inte vika sig för hatarna. Musiken i sig är egentligen inte så viktig i sammanhanget utan det är som vanligt lyriken som ska fram.
Låten handlar i stort om tacksamhet, om vilka som väljer att stå kvar när stormen väl är över och att vägra hålla tyst om sin egen åsikt. Men också att vägra att glömma bort varifrån han kommer. Det är en typisk Kapten Röd-låt om att vägra ge sig och att inte ge upp när läget på botten är alldeles för kallt.
Det finns en hög igenkänningsfaktor i Kaptenens lyrik och det går en liten rysning genom kroppen när han proklamerar att han aldrig någonsin kommer att ge upp. Alla vet hur det är att kämpa för något när hopplösheten hopar sig över en och man bara vill lägga sig ner och dö.
Med en historia där han, trots framgångar, blivit både ifrågasatt och spottad på är ”Över min döda” ett starkt statement om att han inte kommer att försvinna i första taget. Det ger också mersmak efter mer musik från Kaptenen, fast med tanke på uppehållet får vi väl helt enkelt skynda långsamt.
