Foto: Izabella Englund
Efter ett par fina låtsläpp fortsätter electroduon RABBII att imponera. Nya Lykke Li-doftande singeln ”Majestic” är en omedelbar indiehit med en smittande melodi. Låten är också första smakprovet från den ep som släpps i vår. HYMN tog ett kort snack med Felix Persson och Johanna Berglund.
Kan ni berätta lite mer om låten ”Majestic”?
– Vi tänkte på alla de gånger livet är som finast när det är som fulast. Att vara liten och hitta ett hem mitt i all skit bland dem ingen ville vara med. Att dricka shots i ett kalt rum med en enda glödlampa för att du har inte råd att gå ut. Att världen just nu sparkar skiten ur alla som inte kan försvara sig själva, men att det är folk som nu blir sparkade på som kommer styra en dag. Sen gjorde vi ackord och hi-hats och andra coola grejer och så blev det en låt!
Hur går det oftast till när ni skriver låtar?
– Vi försöker få ut våra hjärnspöken och monster med musiken. Det är väl ungefär tjugo procent hurrarop, skratt och highfives, och åttio procent ångest, huvudet i händerna, och ”varför gör jag det här egentligen?” När det till slut finns nåt man kan ta på är det bara att polera och polera tills det känns fint nog att visa andra.
”Vi försöker få ut våra hjärnspöken och monster med musiken”
Var, när och hur spelade ni in den kommande ep:n?
– Vi spelar fortfarande in det sista. Sitter i en källarstudio i Stockholm ihop med vår inofficiella hemliga tredje medlem Mats och bara skriver och letar ljud som känns bra.
Vad kan lyssnarna förvänta sig av den?
– Folk kan väl förvänta sig ungefär vad vi brukar vara. Vi är nog vad vi är. Nån skrev om oss att vi ”ohämmat bryter mot indie-normen”. Det låter ju jättefint. Men vafan, vi kämpar som djur för att fixa den där jävla indienormen. Kan någon säga var vi bröt den så ohämmat? Så fixar vi det till nästa gång, haha! Det är fina låtar om fula saker, med fina och fula ljud i. Typ så…
Vad händer mer under 2017?
– Det här är jinx-frågan nummer 1! Vi ska ju släppa en ep snart, så det är väl bestämt att det inte kan skita sig. Sen vill vi göra tusen olika saker, men varje gång vi säger vad vi hoppas på går allt åt pipan. Så det är snarare så här: vi vill göra allt och om det inte händer är det nån annans fel!
