Foto: Nicki S Dar och Saga West
Ett av den senaste tidens mest intressanta genombrott på Stockholms indiescen stavas Delagoon. Efter ”Somehow” och ”Techno Kids” är den postpunk-influerade kvartetten nu aktuell med en tredje singel i form av ”Visions”. Med anledning av det chattade HYMN lite med bandet.
Om Delagoon fick vara vilket band som helst i historien, vilket band skulle ni vilja vara då?
– Blondie.
När tycker ni den att bästa musiken eller konsten skapades?
– Det går inte att säga för det känns som det är olika hela tiden. Men just nu är alla av oss lite inne på 80-talet. Det är iallafall den bästa tiden för radiopop, artister gjorde fucking hits.
Hur ser ni på Stockholms musikscen idag?
– Den är rätt tråkig, med några undantag. Dolores Haze är skitbra! Det känns som att alla är kvar i någon form av 90-tals-shoegaze-romantik, fast mesigare så det blir dreampop. Blonderade pottfrillor, svag sång och allt dränkt i effekter för att det inte ska gå att höra hur tråkiga låtarna är.
Ni har tidigare beskrivit era texter som nonsens som bara uppstår i stunden, men kan ni berätta lite om tillfället då ni skrev ”Visions”?
– Just ”Visions” sticker ut lite i minnet. Det var ganska länge sedan, en vinter och vi repade på Charlies, Axels och Chrilles skola. Charlie hade knappt rört sig utanför sitt rum på två dygn och mådde sådär fantastiskt som man bara kan göra på vintern, och vi andra var väl en mildare version av honom. Sen mitt under repet behövde Chrille gå upp en våning för att ha nått prov eller möte med någon lärare, på de 20 minuterna skrev vi ”Visions” och Charlie spelade bas då istället.
”Trots vårt tillstånd blev det en ganska glad indielåt, texten betyder ju i och för sig ingenting”
– Sen repade vi in den när Chrille var klar med sin grej. Alla var lite irriterade på Axel som försökte få in en del på gitarr som inte alls passade, den delen blev sen outrot. Det ska faktiskt finnas en inspelning från det repet på Antons dator, men den verkar ha försvunnit. Trots vårt tillstånd blev det en ganska glad indielåt, texten betyder ju i och för sig ingenting.
Var det något ni ville göra annorlunda med ”Visions” i jämförelse med de andra låtarna ni gett ut hittills?
– ”Somehow” är den låten som är mest mogen och ”Techno Kids” är vår sälja-vår-själ-för-branschen-pop-låt. ”Visions” är nog vår naiva indie-låt. Själva texten är ju som sagt nonsens, men ”Visions” tillsammans med de andra låtarna är väl hur vi låter.
Ni har nyligen varit inne i studion och spelat in ny musik. Kan ni berätta lite om hur det har gått?
– Rätt så bra faktiskt. Det är första gången vi går in i en studio och vet vad vi gör, och första gången vi har producenten i studion samtidigt. Det är världens finaste studio med en massa instrument som vi aldrig skulle tänkt på att använda.
Vad har ni för planer härnäst?
– Våra bästa låtar har inte släppts än.
