Isaac Gracie. Foto: James Barrett
Kristoffer Nilsson rapporterar från festivalen London Calling som gick av stapeln i Amsterdam förra helgen. Här är hans text om lördagen.
Om det var väldigt mycket folk under fredagen så är det betydligt glesare i publikleden under inledningen av lördagskvällen. Först ut för min del är ett nytt danskt band som heter Communions. De spelar en rad låtar som blir en fin start på kvällen och deras debutalbum kommer att släppas i början av nästa år.
Därefter är det dags för lite postpunk i form av australiensiska Gold Class i stora salen. Tankarna flyter snabbt iväg i riktning mot Interpol och de spelar bland annat ”Kids On Fire” och ”Life as a Gun” under deras första spelning i Amsterdam.
När klockan närmar sig nio så är det dags för Isaac Gracie, en singer-songwriter från London, och nu har det vällt in folk, så det är i stort sett fullt igen i den stora salen. Han är ensam på scenen med sin Fender Telecaster och skapar en fantastisk ljudbild med gitarren och hans enastående sång. Gracie spelar bland annat vackra ”Terrified” och ”Burn My Clothes, Bury My Crown” men hinner även med en strålande cover av Bob Dylans ”I Shall Be Released”.
Eftersom kvällens höjdpunkt för min del kommer att spela direkt efter så går jag tyvärr lite innan det är slut för att ta en bra plats i den lilla salen. Det är nämligen dags för australiensiska Flyying Colours som nyligen släppte sitt debutalbum Mindfullness – en platta som jag rankar högt bland årets skivsläpp. Det är helt galet mycket folk i lokalen när de går upp på scenen. Vi kommer knappast att bli besvikna.
De inleder med briljanta ”It’s Tomorrow Now” som de snabbt följer upp med ”Long Holiday” och man kastas tillbaka till 1980-talets vackraste shoegazeperiod, men frågan är om inte detta når ytterligare en dimension? De har nog helt enkelt bestämt sig för att avsluta sin Europaturné på topp och med redan nämnda låtar samt exempelvis ”1987” och ”Running Late” så lyckas de verkligen med det. Det är 45 minuters stor magi som jag verkligen aldrig vill ska vara över, men allting har ett slut och när musiken har tystnat så är jag väldigt tacksam för att jag fick vara en liten del av deras Europaturné.
Explosions In The Sky arkivbild. Foto: Andreas Carlsson/Rockfoto
London Calling är en oerhört fin festival, särskilt om man är intresserad av ny musik. Den har funnits sedan 1990-talet och artister som exempelvis Blur och Florence & The Machine stod på dessa scener i inledningen av deras karriärer. Trots att det är mycket folk så är det sällan köer till toaletterna vilket nästan upplevs som förvånande, men så klart positivt. Däremot är matutbudet väldigt litet så en rejäl middag bör ätas innan man går in. Det är i stort sett bara choklad, muffins och liknande som finns till försäljning under festivalen. Längden på spelningarna varierar, men de varar oftast mellan en halvtimme och 45 minuter. De större bokningarna spelar dock längre, oftast mellan en och en och en halv timme. Efter spelningarna så är det klubb med DJ:s i stora salen hela natten för den som vill.
En av festivalens stora bokningar, Explosions In The Sky, står på scen direkt efter Flyying Colours och som stor vän av postrock så blir det en oerhört vacker stund i stora salen. Ljudmattorna avlöser varandra och de rutinerade musikerna fyller den vackra salen med bedårande toner. Tiden står plötsligt stilla.
Därefter är det egentligen dags för brittiska The Duke Spirit, men något måste ha hänt för när jag kommer in i den lilla salen så står Scott & Charlene’s Wedding från Melbourne på scenen. De skulle egentligen ha spelat betydligt senare under kvällen. Låtar som ”Bush” och briljanta ”Don’t Bother Me” bidrar till en perfekt halvtimme innan det är dags för mig att avsluta denna festival med fina Twin Peaks från Chicago. Det svävar plötsligt ballonger över publiken när låtar som ”I Found a New Way” och strålande ”Walk To The One You Love” fyller stora salen. Vackert på alla sätt och en perfekt festivalavslutning.
Amsterdam erbjuder så mycket mer än fantastiska musikscener och några tips till dig som funderar på att besöka festivalen är att skaffa boende i närheten av Leidseplein. Då har du promenadavstånd till Paradiso, nära till underbara Vondelpark och får ett rikt utbud av muséer, affärer, restauranger och annat. Om du vill veta mer om denna fina festival så hänvisas till www.londoncalling.nl och till Paradiso, där det i stort sett dagligen är livemusik av hög kvalitet, på www.paradiso.nl.
London Calling – vi ses förhoppningsvis till våren igen.
