Hallå där… Dog Rally!

Foto: Noah Linkrans

Foto: Noah Linkrans

Dog Rally är ett punkband från huvudstaden. Bakom bandet hittar vi Ellie på sång, Axel på gitarr, Ruben på bas och André på trummor. De bildades tidigare i år och sen dess har vi bland annat kunna höra demon till “I Want It Bad” på deras Soundcloud.

Imorgon intar Dog Rally Cantina Real tillsammans med Tangela och Mango Magic. HYMNs Jonatan Södergren passade på att ta reda på lite mer om bandet och vad som intresserar dem.

Hej Dog Rally! Vilka är ni och hur bildades ni?

– Hej! Vi är ett försök till att vara ett punkband, och då menar vi verkligen försök eftersom att allt vi gör går på känsla. Ellie, låtskrivaren och frontpersonen, föste ihop oss i maj. Det är egentligen hennes projekt men det är i replokalen låtarna får sitt eget liv. Vi bildades precis som alla andra punkband, genom en eller flera frustrationer – på könsmaktsnormen, på dryga människor och på disken. Fuck att diska silar.

Vad har ni för gemensamma influenser inom bandet? Hur återspeglas det i er musik?

Vånna inget nu och X-ray Spex då. Om ni tänker på band alltså. Vi gillar rå musik som ger oss mycket, som ideér eller bara tröst när vi mår dåligt.

Foto: Noah Linkrans

Foto: Noah Linkrans

Vilka ämnen inspirerar er vanligtvis till att skriva låtar?

– Känslostormar. Vi tar känslorna och komprimerar dem till ett format som andra kan förstå. Eller det är det vi hoppas på i alla fall, annars är det kanske förgäves. Annars kan vi ju prata om samhället, en jobbig grej som tvingar in oss i fack vi inte vill vara i. Vi vill mörda machonormen och använder vår musik som ett vapen.

“Vi vill mörda machonormen och använder vår musik som ett vapen”

Vad inspireras ni av utöver musik?

– Ibland kommer en låt som en sammanfattning på en dålig dag, ibland så formas den av problem som präglat oss hela livet. Då tar det ofta några månader att få till den, men det tar det också att få bukt med problemen i sig. Det är mycket sorg i vår musik, och även om det kanske inte är typiskt för ett punkband så är det oftare sorgen än ilskan som står i centrum.

Tycker ni att det finns en utpräglad underground- eller punkscen i Stockholm för tillfället? Har ni märkt av någon utveckling de senaste åren?

– När vi inte gömmer oss i replokalen så går vi ofta på spelningar, men inte specifikt punkspelningar. Nästan alla våra vänner har band, så vare sig det är indie eller hardcore är vi där. Nepotism i sin högsta grad kanske, men om vi hittar en underground/-punkscen så vill vi ge oss in i den med huvudet först. Men de kanske inte ens vill ha oss?

Mer info om morgondagens spelning hittar du här.