Imorgon är det dags för den första av tre fester som anordnas för att fira Göteborgsbaserade skivbolaget Luxurys tioårsjubileum. En intervju med bolagets grundare Rasmus Hansén är på sin plats.
Hur kom du fram till att skivbolag var rätt sak att satsa på?
– Jag blev intresserad av skivetiketter rätt tidigt i livet, har alltid lyssnat mycket på popmusik, och tyckte det var fascinerande med skivbolag också. Det här med hur man kunde gilla ett skivbolag och inte bara gilla artisterna. Hitta röda trådar genom etiketterna, upptäcka nya band enbart på grund av vilket skivbolag de låg på. Gillade helt meningslösa grejer som katalognummer och så också.
– Så i början av gymnasiet började jag tänka att jag ville ha en egen liten etikett. Jag startade Smashing Time, en liten etikett som var väldigt indie. Gav ut lite vinylsinglar och cd-r-ep:s och så mest. Det gick väldigt dåligt ekonomiskt och jag kände också att det kanske inte var något jag ville hålla på med, så jag bestämde mig för att lägga ner, och gick ut med det. När det närmade sig sista släppet, så kom jag på att jag ändå älskade att hålla på med det. Men jag hade ju redan gått ut med att jag skulle lägga ner det. Så då startade jag nåt nytt istället.
“I början av gymnasiet började jag tänka att jag ville ha en egen liten etikett”
– Med Luxury ville jag också göra lite annorlunda saker. Jag hade tröttnat på att göra allt så smalt det bara går, jag ville göra lite större saker också, ibland i alla fall. Och fokusera mer på fester också. Luxury har aldrig varit enbart ett skivbolag, utan ett samlingsnamn som jag gör olika saker under, grejer jag tycker är kul just då. Att ge ut skivor har ju varit en genomgående sak, men det har också gjorts massa annat, fester och så. Det som känns gött just då.
Vad är ursprunget till namnet?
– Jag har alltid varit väldigt spontan med grejer. I princip allt jag nånsin gjort som gällt saker med Luxury eller Smashing Time eller annat man gör. Jag hade festivalen Knarrholmen med några kompisar ett tag också, det har alltid varit väldigt snabba beslut. Det är ofta att man får en idé och så kör man på det, det är inte en halv minuts betänketid.
– Namn på grejer kan jag tycka är rätt onödigt att lägga för mycket tid på. Det är ändå ingen som tänker på vad det faktiskt heter efter att man hört det tre gånger. Man tänker ju inte på att Ebba Grön heter Ebba Grön, man reagerar inte på det längre. Jag behövde ett namn att jobba under och det blev Luxury.
“Jag behövde ett namn att jobba under och det blev Luxury”
– Sen kan jag tycka det är gött också att man tar lyxen från borgarna. De ska inte bestämma vad som anses lyxigt. Jag vill göra stora lyxiga saker; med Knarrholmen hyrde vi en hel ö och hade fest där och när Luxury nu fyller tio hyr vi hela Pustervik och ställer våra kompisar på scen – det är också lyxigt. Men jag vill också göra det som känns gött (och därmed lyxigt) för stunden. Det kan vara lyxigt att dricka ljummen burköl i en fotbollsstuga nånstans, eller tränga in lite för mycket folk i en minibuss och åka på turné i den. Eller nåt helt annat.
– Jag har haft den otroliga turen och privilegiet att vara i en sits där jag kan genomföra mycket av mina idéer. Verkligen inte allt, men en del av det funkar att göra ekonomiskt, och då vill jag ta tillvara på det, inte slänga bort den möjligheten, utan verkligen ha så kul det bara går när man kan!
Hur har dessa 10 år varit? Förstår att det är svårt att överskåda en såpass lång period, men har du några speciella minnen som väcker större känslor än andra.
– Haha, ja det är verkligen svårt, det är ju så mycket, och Luxury har ändrat sin verksamhet en del genom åren också. Men det är nog en av huvudgrejerna jag är glad över, att det är en föränderlig verksamhet. Det är inget som man gör år in och år ut, utan det ändras hela tiden. Därför fortsätter det att vara fantastiskt roligt.
“Jag har släppt så mycket musik som betyder så enormt mycket för mig”
– Men om man ska ta upp några milstolpar utan att tänka igenom det för mycket så skulle jag vilja säga releasefesten för Almedals första ep, som nog fortfarande är den bästa festen jag varit på i mitt liv – det kändes som att Göteborg förändrades den kvällen. Makthaverskans första USA-turné var fantastisk. Svartfesterna 2006-2008 var himla roliga. Om man får ta med Knarrholmen som en grej Luxury gjort så absolut det.
– Sen har jag väldigt starka känslor för många av skivorna också. Jag har släppt så mycket musik som betyder så enormt mycket för mig. Och framförallt: alla kompisar jag fått genom Luxury, nästan alla mina närmsta vänner kommer från det.
Det är bara under de senaste fyra åren som du livnärt dig på skivbolaget. Finns det en tydlig “före- och efter”-känsla. Hur var det att ta beslutet att satsa fullt ut?
– Det var inget beslut att satsa fullt ut. I början gick Luxury otroligt dåligt ekonomiskt, jag hade 480 000 i skulder när det var som värst. Jag har jobbat i perioder hela tiden, ibland arbetat på fabrik i sju månader och sen varit ledig några månader och så. Men allt eftersom att det gått bättre för banden, så behövs det också läggas mer tid på dem. Och när jag måste lägga ner mer tid på dem så hinner jag inte ha ett vanligt jobb, och då måste det också gå så pass bra så att det kommer in lite pengar – eftersom man inte hinner jobba.
– Nu har det funkat några år att ha det så, så får vi se hur länge det funkar. Det är himla kul att det fungerar, men jag tar det inte för givet. Därför finns det ingen tydlig före- och efterkänsla heller, jag ser det som en tillfällig känsla och den har jag bitvis haft tidigare också, när jag varit mellan andra jobb.
Vänskap är ett ledord som återkommer i de intervjuer som jag läst med dig. Hur viktigt har vänskapen varit för att för tioårsjubileet skulle bli möjligt? Det vill säga för etikettens överlevnad.
– 100%. Utan vänskapen med de jag jobbar med så hade det inte varit roligt, och då hade jag inte hållt på med det. Vänskapen är allt. Som sagt: i princip alla mina närmsta vänner jobbar jag med via Luxury på ett eller annat sätt. På turnéer och så, där jobbar jag mycket mer som psykolog för banden än som turnéledare. Det kan vara jobbigt, men det är också underbart.
Vad är det som har varit mest frustrerande med att driva skivbolag, och vad är det som fått dig att fortsätta?
– Jag tycker det är otroligt frustrerande ibland när man pratar med folk som jobbar med media eller annat, och man vill att de ska skriva nåt om nåt släpp eller så, och de inte fattar hur bra och relevant den skivan eller singeln är. Jag tycker genomgående att banden på Luxury har fått för lite uppmärksamhet, många av banden förtjänar så otroligt mycket mer.
“Jag tycker genomgående att banden på Luxury har fått för lite uppmärksamhet”
– Och så är det jobbigt med allt som inte går som det ska, när vi sökte arbetsvisum för Makthaverskan i USA höll vi på med det i nio och en halv månad, och det blev 120 000 dyrare än planerat på grund av expresskostnader och massa annan skit. Sånt har varit otroligt frustrerande, och är såklart inget man vill hålla på med. Den turnén gick back typ 160 000 eller nåt sånt. Det är svårt att få igen såna summor på annat…
– Det som fått mig att fortsätta är att det också är en hel del som är himla roligt att hålla på med, och framförallt har jag ingen aning om vad jag skulle göra annars. Det här är det enda jag bryr mig om.
Är du en person som blickar tillbaka i vanliga fall. Skrivbranschen handlar ju annars ofta om det motsatta.
– Jag kan absolut vara nostalgisk i vissa avseenden, men jag tycker också det är spännande och kul att blicka framåt. Och Luxury förändras som sagt hela tiden. Vet inte om det märks så mycket utåt, men för mig märks det otroligt mycket. Jag jobbar på ett helt annat sätt nu än för bara ett par år sen. Och för ett par år sen jobbade jag på ett helt annat sätt än några år innan det.
Har du utvecklats med bolaget eller har bolaget utvecklats med dig?
– Jag tror att jag både utvecklats med bolaget och att bolaget utvecklats med mig. Jag har gått från 20 till 30, det är klart det händer massa grejer i ens liv och ens personlighet. Jag har inte alls lika mycket fester längre, för jag tycker inte det är så skoj att gå ut och döna och skrika till sju på morgonen längre. Iallafall inte lika kul. Dock har jag absolut kvar intresset för ny popmusik. Det är fortfarande fantastiskt roligt.
Har skivbolagens betydelse förändrats under de här åren?
– Självklart har betydelsen förändrats. Ett skivbolag nu är ju en helt annan grej idag än det var på 90-talet eller 00-talet. Ett skivbolag i den gamla bemärkelsen behövs ju inte idag, nån som pumpar in pengar i en inspelningsstudio och sen pressar skivor och får ut till butiker. Det räcker att spela in hemma och lägga upp på Spotify för de flesta, och det kan ju alla göra hur billigt och enkelt som helst.
“Det räcker att spela in hemma och lägga upp på Spotify för de flesta, och det kan ju alla göra hur billigt och enkelt som helst”
– Men jag ser inte Luxury som ett skivbolag i första hand, utan jag jobbar med banden mer som manager och bollplank, bokningsbolag och psykolog och jag kommer med idéer och hjälper till med sånt som banden inte vill göra. Inte som ett 90-talsskivbolag. Jag jobbar väldigt olika med alla olika band, banden säger till vad de vill ha hjälp med, så försöker jag lösa det, med varierande resultat.
Vad kan vi förvänta oss av jubileumskvällarna? Blir det några överraskningar?
– Vi kör ju tre fester, Malmö, Göteborg och Stockholm. Göteborg är såklart den huvudsakliga, då Luxury är väldigt Göteborg och det är sju band som spelar och alla våra kompisar kommer vara där och så. Där kommer det nog också dyka upp lite överraskningar – de som kommer dit får se. Malmö och Stockholm kommer också bli fantastiskt roligt! Jag tycker att det är gött att uppmärksamma att labeln fyller 10 och att ha en fest för att fira, men även lite som visitkort: ”Hej, här är vi, det här är Luxury, kom och var en del av det!”
– Det är också väldigt kul att släppa de två jubileumsskivorna, en 21 spårs-cd som är en Best of, och en vinyl som vi bara gör i några hundra ex, med outgivna (och sjukt bra) låtar med band som Makthaverskan, Boat Club, School ’94, Westkust, Katakomb och några andra band.
– Katakomblåten är så sjukt bra. Det var när jag hörde den låten som jag bestämde mig för att släppa dem. Jag bodde med André Laos i bandet då, och jag tycker Katakomb är så himla bra, men det slutade med att den här låten, “Enough To Be Real”, aldrig släpptes på varken ep:n eller albumet. Men nu äntligen ger vi ut den. Skivan är värd att köpa enbart för den låten.
Kan du se slutet någonstans i framtiden, eller kommer Luxury att följa med dig in i evigheten?
– Ingen aning. På ett sätt har allt kring Luxury alltid varit väldigt spontant, så jag skulle inte bli jätteförvånad om jag lägger ner det på en dag. Men som sagt så har jag ingen aning om vad jag skulle göra om jag inte hade Luxury – så av den anledningen kanske ni får dras med det ett tag till.
Här kan du vinna biljetter till festen i Malmö imorgon.
Missa inte Luxurys tre 10-årsfester:
