
Foto: Linn Koch-Emmery
Tre år efter den storsäljande debuten Bad Blood släpper Bastille nu uppföljaren Wild World. Vi träffade sångaren Dan Smith och bandets multiinstrumentalist Kyle Simmons innan deras spelning på Bråvalla. Det blev ett samtal om nya skivan, världens händelser och flygplanstoaletter.
När en större massa anser att något är för “poppigt” eller för “mainstream” bildas oftast två läger; de som avgudar kreatörerna i fråga och de som avskyr dem. Bastille är lika älskade som hatade.
Oavsett åsikt är det svårt att förneka Bastilles genomslagskraft. När de släppte ”Pompeii” 2013 blev resultatet miljontals streams, topplaceringar på hitlistor och gigantiska publikhav som sjöng ”Eeeh eh eh eh oh” i kör.
Under de tre åren som följt har Bastille ständigt jobbat. De har gjort över 350 spelningar och skrivit över 30 låtar, varav hälften resulterat i Wild World.
Jag såg er på festivalen Lowlands förra sommaren och det enda jag kunde tänka var “Wow, tar de aldrig ledigt?”.
Dan: – Vi var för optimistiska förra året, planen var att skivan skulle komma ut redan då. Plötsligt insåg vi att: “Fuck, den är verkligen inte klar än”. Så vi fortsatte att turnera. Men det blev ju bra till slut. Vi fick chansen att ta med oss våra nya låtar ut på vägarna och experimentera med dem live, vilket senare påverkade slutresultatet.
Låt oss prata om albumet då. Hur skulle ni beskriva det?
Kyle: – Det känns lite som en mix tape, alla låtar flyter in i varandra.
Dan: – Vi hoppar runt ganska mycket ljudmässigt. Det finns tunga gitarrer, hiphop-influenser, deprimerande electro och mäktiga stråkar.
Vilken var er största inspirationskälla när ni gjorde Wild World?
Dan: – Fuck. Allt.
Kyle: – Jag kan inte ens tänka mig att bara välja en sak. Det är en kombination av så många grejer, så mycket musik och så många filmer…
Dan: – Filmer och böcker!
Kyle: – Och erfarenheter. Både kring vad som händer i världen och i vår egen värld. Innan allt det här var vi personer med normala liv och jobb. Nu får vi resa jorden runt.
”Innan allt det här var vi personer med normala liv och jobb”
Dan: – Den heter ju Wild World och det handlar om, du vet… Att världen kan verka som en ‘fucked up’ plats ibland. Hemska, fruktansvärda saker händer hela tiden. Men det händer underbara saker också. Mitt i allt elände finns vänskaper, förhållanden och mänsklig kontakt som gör livet helt jävla fantastiskt. Så albumet handlar om världen vi lever i och om att hitta sin plats i den.
Hur har ni vävt in det här i era låtar?
Dan: – Det är som tydligast i texterna och så har vi använt oss av citat från filmer och dokumentärer. Det handlar om den överväldigande känslan av att höra om världens händelser. Så låtarna tar upp olika sätt att handskas med det här, som att fullständigt förlora sig själv i någon eller att gå ut med vänner en fredagskväll för att släppa allt. Även om det kanske inte är rätt sak att göra.
Hur skiljer sig den här skivan från ert debutalbum?
Kyle: – För det första är det gitarrerna, det finns många riff och låtarna är rockigare. Bara det är en sonisk punkt som vi aldrig har rört vid innan. Sedan har vi utvecklats, samtidigt som vi har behållit idén om att inte hålla fast vid en enda ljudbild eller bara en genre. Vi tänkte så på Bad Blood också, men den här gången har vi tagit det steget längre.
Dan: – Vi ville göra en Bastille-platta, men ta det till en ny nivå. Det är samma typ av texter som sist och det är fortfarande min röst, men vi är inne i en ny era.

Foto: Evelina Andersson Ericsdotter/Rockfoto
Bad Blood blev en sådan succé, hur påverkade den framgången skapandeprocessen av det nya albumet?
Dan: – Det fick oss att vilja ta vår tid. Vi har skrivit låtar sedan Bad Blood släpptes och det var viktigt för oss att samla på oss allt det material vi ville ha och få sagt allt det vi ville säga. Den stora fördelen med att ta tre år på sig är att man har så mycket att välja bland. Vi hade 30 färdigproducerade låtar, så det svåraste var att välja 14 låtar som representerade albumet bäst.
Hur går det till när ni gör era låtar?
Dan: – Det börjar med att jag får en idé, oftast när vi är ute på turné. Jag brukar sjunga in mina idéer på telefonen, så jag går ofta iväg sjungandes och tror att ingen kan se mig.
”Jag har sett honom smyga in på flygplanstoaletter, sjunga in något och sen komma tillbaka”
Kyle: – Jag har sett honom smyga in på flygplanstoaletter, sjunga in något och sen komma tillbaka och sätta sig. Det händer överallt. Ibland sitter vi på en restaurang och helt plötsligt säger han “Vänta lite” och går iväg med telefonen.
Med all rätt, akustiken är perfekt på flygplanstoaletter.
Dan: (skratt) – Ja, ibland kan jag tänka “Nu har jag något bra här” och så lyssnar jag på det och det enda jag hör är brrrrrrrr. Alltså, ljudet av handtorken.
Vad händer härnäst för Bastille? Förutom ett albumsläpp då.
Dan: – Vi ska snart ut på turné. Den heter “Wild Wild World Tour”.
Kyle: – Han är bra med ord, den här killen.
Dan: – Vi kommer att få spela på massiva arenor, så nu tänker vi bara på hur vi ska lyckas fylla alla platser. Det känns så konstigt, fram tills nu har vi bara haft ett album ute och nu har vi tre gånger så många låtar att spela. Under nästa turné vill jag ha olika versioner av spelningen så vi kan byta ut grejer.
Kyle: – Du menar från kväll till kväll? Jag vet inte riktigt.
Dan: – Jo, det vore kul med lite variation. Både för oss och för de som vill komma på fler än en spelning.
Oj, jag känner att jag måste gå på alla era spelningar nu.
– Dan: Kyle, där ser du.