Joan Baez, folkmusikern från USA som blev känd för sitt politiska engagemang under 60-talet, besökte under söndagseftermiddagen stora scenen på Stockholm Music and Arts.
Jag föddes på 80-talet och har således gått miste om den pacifistiska rörelsen som fanns under 60- och 70-talet, men när jag står i publiken och ser Joan Baez förstår jag att den inte är över – den pågår fortfarande.
Till det yttre ser hon ut som en vanlig kvinna kvinna i sin ålder, som lika gärna kunnat tas för någon som nyss pensionerats från ett livslångt arbete i den offentliga sektorn, men när hon sätter igång gör hon det så rutinerat och prestigelöst som bara en levande legend kan. Hon hälsar glatt och spelar ackompanjerad av sin son, Gabriel Harris på percussions och Dirk Powell som växlar instrument. Efter ett par låtar ser vi en bekant figur stå bakom scenen. Patti Smith som spelar varje dag under festivalen står där och lyssnar. Joan Baez bjuder ut henne på scenen och tillsammans spelar de låten varenda en i min generation fått sjunga på skolavslutningen eller slaktat på musiklektionen: ”Imagine”, skriven av John Lennon. Gåshuden kryper från anklarna upp till nacken och jag inser att jag inte är på en konsert i Stockholm – jag är en del av en fredsrörelse. Vi sjunger med; många i publiken ser ut att ha varit med på 70-talet och kan förstås texten. Patti Smith kommer av sig tillfälligt och Joan Baez säger skämtsamt åt henne att ”göra sin pratgrej”.
Joan Baez fortsätter utan Patti, på några av låtarna sjunger Grace Stumberg, singer/songwritern som turnérar med henne. Deras röster passar ihop fint, Grace:s klara unga och Joan Baez erfarna. Hon spelar bl.a. ”Me and Bobby McGee” och ”Diamonds and Rust”. Mellan låtarna berättar Joan Baez anekdoter, som om hur hon protesterade mot Vietnamkriget och även avtjänade ett kortare fängelsestraff. Hon pratar om flyktingssituationen, hur vi har så mycket och hur en flykting har så lite. Hon berättar om att ge namn åt flyktingar och inte låta de vara anonyma.
När vi går därifrån är känslan jag bär med mig tacksamhet.
