Mia Maria Johansson (från bl.a. Snake) kallade tidigare sitt soloprojekt för Ran men har nu gått över till att använda sitt eget namn. I samband med namnbytet hoppade hon av sitt skivbolag och började ge ut sin musik själv, med start i en kassett som släpptes i början av juni.
Varför valde du att byta namn från Ran?
– Jag blev sugen på att ha mitt eget namn, Ran blev aldrig riktigt förankrat i mig, kändes faktiskt aldrig riktigt hundra. Jag tycker att det är jättefint men tycker inte det passar in på mig. Det skulle ha passat bättre in på någon mystisk dödsrockperson eller något. Jag är ju bara jag, en helt vanlig omystisk person som lever ut i konsten och musiken. Så jag trivs bättre med mitt egna namn, det är ju fint också!
Varför har du valt att jobba utan skivbolag?
– Jag kände att efter att bara fått iväg en splitsingel på ett år med det skivbolaget jag hade så höll jag på att explodera av alla låtar som jag bara ville få ut!
– Jag ville bara vara fri att göra konst och musik på mitt sätt utan att behöva oroa mig för vad någon på skivbolaget ska tycka, utan att vara rädd för att någon på kontoret inte ska tycka att min själ och mitt hjärta flyger. För det är ju så, ska man vara med i den leken så får man tåla den. Men jag gjorde inte det. De håller ju på med business som måste gå hem hos folk så jag förstår ju också att de måste vara hårda. Men det gjorde mig bara helt ängslig. Så jag kände att det här är inget för mig just nu.
– Jag vill hellre spela in själv, släppa grejer själv, spela ute, och få chansen att uttrycka mig och ha kul. Sen om det dyker upp ett skivbolag med samma tänk som jag och som tror på mig på riktigt då kanske jag hoppar på det tåget då.
”Jag vill hellre spela in själv, släppa grejer själv, spela ute, och få chansen att uttrycka mig och ha kul”
Hur länge har du gjort musik solo?
– Ända sen jag började skriva musik så har jag gjort det solo, men sen har de flesta låtarna blivit låtar till de band jag har spelat med. Men det har också alltid funnits låtar som inte har passat in i de sammanhangen och då har jag inte riktigt vetat vad jag ska göra med dem. Jag har inte alltid haft modet att göra nånting själv, så de låtarna har fått ligga i lite olika utrymmen och väntat på att få bli till på riktigt.
– Jag har också haft lite olika soloprojekt igång, men fasiken vad svårt det är att höras och synas när en är själv. Det är lättare med band. Men nu har jag lärt mig att jag bara jag får ut det jag gör så kommer folk att lyssna, några stycken i alla fall. Så det känns inte lika läskigt längre, nu kör jag på bara.
– Det har också varit svårt för mig att hitta en exakt väg att gå, jag vill hela tiden göra på olika sätt, sjunga på olika sätt och göra låtar på olika sätt. Nu när jag har förstått att jag kan bestämma själv och att det inte alls behöver låta exakt likadant varken på inspelningar eller live så blev allting jättemycket roligare.
Berätta om inspelningen av kassetten.
– Inspelningen är gjord under en lång tidsperiod vid olika tillfällen, allt är inspelat och producerat av mig själv.
Hur går det till när du skriver musik?
– Jag bestämmer en tid med mig själv, brygger lite kaffe och sen kör jag!
Vad inspirerar dina texter?
– Jag skriver ju nånstans om mitt liv, sånt som jag upplevt eller andra upplevt. Men texterna i sig kommer oftast till genom att jag stöter på ett ord eller en mening som inte lämnar min hjärna förrän jag fått ner det på papper och till slut har jag fått till en text som utgår från det.
Hur skulle du själv beskriva din musik?
– Jag skulle vilja beskriva det jag gör som en slags rå popmusik.
Vad har du på gång nu?
– Jag jobbar med låtskrivandet och bildskapandet, och så har jag en spelning på midsommar på Skå Festplats. Sen får vi se om det blir ytterligare en kassett till hösten!
