Band of Horses frontman Ben Bridwell är redo att ge ut gruppens femte studioalbum. För HYMN berättar han om resan från hustak till husgud.
Han verkar kunna styra tiden. På ganska exakt 20 minuter hinner Ben Bridwell berätta utförligt om supporterskapet till Georgia Bulldogs, fansens utlämnande känsloyttringar, Neutral Milk Hotel, soloalbumet som kan bli en box, den mediokra basebollkarriären och hemlösheten i Seattle. När jag vid ett tillfälle kommer av mig är det som att visarna bara står och joggar på stället.
– Ta den tid du behöver, själv ska jag ta en fuckin’ banan, säger Band of Horses-sångaren och gör ett vant utfall mot fruktskålen.
Vissa människor gör ingen större skillnad på frukt och tid. Jag gillar Ben Bridwell.
Och Ben Bridwell gillar Neutral Milk Hotel. Jag har tagit på mig en grå t-shirt med tryck, officiell merchandise från det experimentella indierockbandet, i hopp om att den ska kunna leda till samtal. Ben minns de fattiga åren. Dagen då han, mot betalning, plockade ogräs i någons trädgård för att kunna köpa biljett till en spelning med Neutral Milk Hotel. Nervositeten när han skulle gå fram och hälsa på bandets sångare Jeff Mangum. Veckorna Ben Bridwell övernattade på tak för att han inte hade råd att bo under dem.
– Vi ställde en batteridriven alarmklocka för att vakna i tid till jobbet, precis som vem som helst. Det råkade bara vara så att vi sov på hustak.
– Ungefär tre veckor, inte jättelänge. Vi fick ihop tillräckligt med pengar för att jag och några vänner skulle kunna dela på en etta.
Och under den här tiden jobbade du även ihop pengar för att kunna se Neutral Milk Hotel alltså. Har du hört historier om folk som gjort liknande saker för att få gå på Band of Horses?
– Jag såg en grej i sociala medier häromdagen. Någon hade börjat spara nu för att kunna komma iväg på en spelning. Man blir ju knäckt!
– Det är tufft när man har den bakgrunden jag har och tydligt minns den svåra tiden, då känner man så mycket för de här personerna. Att få ihop tillräckligt med pengar för att se en spelning de verkligen gillar är dessa människors gåva till sig själva. Biljettpriserna har ju dessutom blivit löjligt höga. Alla som berättar att de sparat ihop pengar eller rest väldigt långt… det går inte att ta in! Det är galet när man inser vilken inverkan vi har på folks liv.
Hur är det att bli beundrad på det sättet?
– Enerverande på sätt och vis. Jag försöker hålla mig borta från mycket av det där. Sociala medier och sådant.
– Låtarna har talat till folk på ett eller annat sätt. I tuffa tider. Det känns som ett väldigt stort ansvar när människor berättar om vilken enorm inverkan man har haft på deras känsloliv. Man inser hur mycket makt vi sitter inne på och det är ganska otäckt.
“Man får försöka att inte bli så påverkad, det får inte hindra ens kreativa förmåga”
Du blir nästan som en terapeut?
– Ja, folk kan berätta saker som är väldigt tunga att höra. De kan börja gråta. Man får försöka att inte bli så påverkad, det får inte hindra ens kreativa förmåga. Om man börjar tänka för mycket på hur man kommer att påverka människor kan det bli en aning hämmande.
Möjligtvis fortsätter Band of Horses att stöka till i människors inre genom nya albumet Why Are You OK. Klart är i alla fall att country-dängan ”Throw My Mess” stökar till skivans atmosfär. Ben använder uttrycket variety show när han ska förklara hur albumets svarta får tog sig in på låtlistan.
Finns det tillfällen då du nästan gjort klart en låt men insett att den inte känns som något av Band of Horses?
– Gud ja! Den låten (”Throw My Mess”) spelade jag ursprungligen in till ett soloalbum (Den tidiga inspelningen finns på Soundcloud, då med titeln ”Throw My Mess Around”). Jag skriver och spelar in hela tiden, men försöker att inte oroa mig nämnvärt för vad jag ska göra med materialet. Tänker jag för mycket riskerar det att bli avskräckande.
Planerar du att ge ut det där soloalbumet?
– Jag vet inte. Efter Band of Horses tredje album tänkte jag mest att det vore en kul grej att dra fram, men skivbolagsmänniskorna blev tveksamma. Det är över 16 låtar och spretar åt alla håll.
Demo-inspelningar?
– Det är inspelat i studio och mixat. Nu slår det mig att albumet kanske rentav är mastrat också. Men jag tänkte att jag kanske ska fixa ett till och sedan bli den första artisten som släpper en debut-box. En samling av debutalbum. Det är lite galet, men jag ska göra något av det här förr eller senare.
Har debut-boxen ett namn?
– Albumet skulle heta This is My First Rodeo.
Skulle det släppas under ditt eget namn, eller?
– Birdsmell. Ett dumt smeknamn som hängt med sedan skoltiden. Namnet i sig tycks ha en förmåga att stöta bort folk. Kanske inte det bästa om man vill sälja skivor. Vet inte om albumet någonsin kommer släppas.
– Jag får väl läcka det på internet eller något.
